Tolv tips för vårligt läsmys

Förr platsade kvinnors kamp inte i historieböckerna, nu får de huvudroller i deckare, romaner och biografier! Här är tolv finfina tips från läshörnan, där sju utspelar sig under 1900-talets tidiga årtionden.

Katarina Wennstam, Mikael Niemi, Malin Haawind, Denise Rudberg, Ulrica Lagerlöf, Anders Olsson, Pia Svensson och Bo Bernhardsson, Viveca Sten, Elsie Johansson, Anne Berest, Magdalena Andersson och Nalin Baksi har förnöjt i läshörnan de senaste månaderna. Foto: Liv Beckström

Magdalena Andersson visar vad mormor kan betyda

Statsministerkandidaten, studenten, SSU-aren, skattedirektören får alla sin del i Magdalena Anderssons bok, där mormor ger bästa förklaringen till hur hon fick sina drivkrafter.

SJÄLVBIOGRAFI. Magdalena Andersson Helhjärtat Atlas

Magdalena Andersson (S) blev Sveriges första kvinnliga statsminister, hon leder landets största parti, vart vill hon ta Sverige idag? 

»Det här är hennes berättelse om vem hon är, vad vi är för land och vilken väg hon vill gå. Helhjärtat«.

Läsaren följer barnaårens disciplinerade simträning, ungdomens inhopp i hemtjänsten, resor med nuvarande maken Richard som hon blir ihop med på Handelshögskolan. De pluggar på toppuniversitetet Harvard i Boston, innan det är dags för vuxenliv, jobbet som chef på Skatteverket och därefter klivet in i topp-politiken. 

Det är ett ambitiöst upplägg, bitvis lite övermäktigt när även politiska programförklaringar ska få utrymme. 

Bäst gillar jag de personliga minnena och mötena som med förra Nato-ledaren och ungdomskompisen Jens Stoltenberg. Eller med ombuden från IF Metall på Marieborgs folkhögskola. En snabb, träffsäker bild av dåvarande chefen, statsminister Göran Perssons ledarstil när hon var en färsking på Statsrådsberedningen. Hon får beröm »Inte helt obegåvat, Andersson« men också veta att den aktuella frågan inte avgörs av hennes utredning. 

Mamma, Birgitta, läraren visade vikten av ett självständigt yrkesliv, mormor Berta, städerskan förmedlade arbetarkvinnornas kamp för värdighet och rättvisa, morfar Gösta, muraren talade om vikten av facket. Särskilt mormors ord gjorde intryck på den tioåriga Magdalena: »Det ska du veta Magdalena, det är inte roligt att gå och lägga sig hungrig.« Hon skriver:

»Det måste ha att göra med hur hon säger det, för det finns en sårbarhet som går rakt in i mig. Jag förstår att det är sant, att mormor vet hur det känns. Hon har varit med om det. Det fastnar, Jag tänker länge på det då, och jag bär det med mig sedan dess.«

Pappan undervisade på universitetet och delade med sig av kärleken till naturen och skidåkningen. Bland annat. Han gick tidigt bort i alzheimer. 
Barnaminnena förklarar tydligare än det mesta oppositionsledarens drivkrafter. Annars hade det varit svårt att förstå hur hon hittat orättvisorna från sitt skyddade medelklassliv med goda skolresultat, engagerade föräldrar, en tidig och stabil relation, utvald till stipendier och inträdesbiljett till prestigeskolor. 

Som politiker visar Magdalena Andersson att hon är trygg, erfaren och med en vilja att göra något åt viktiga frågor som välfärdsvinster, klimat, allemansrätt, brottslighet. Det jag saknar är lite mer av de skuggor och bekymmer som varje människa måste bära, oavsett hur kapabel hon är. Sårbarheten och självtvivlet.

Tar strid för flickors frihet 

Här hör vi Nalin tala, engagerat, berörande och rakt på sak om det hon gillar och ogillar, om sin egen integration, fajterna i motvind och inte minst om svåra och smärtsamma minnen av våld och även mord.

SJÄLVBIOGRAFI. Nalin Baksi Mina strider (Volante)

Nalin Baksi, tidigare S-riksdagsledamot, numera psykiatrisjuksköterska, är just det som titeln säger: Stridbar. Många är de fajter hon tagit i obekväm motvind och med få supportrar. I alla fall inledningsvis. Hon ropade i flera år tämligen ensam om hot från islamism och förekomst av antisemitism hos invandrade från Mellanöstern, och om hur unga kvinnor och även pojkar i Sverige riskerar tvångsgifte och att avrättas i hederns namn. Hennes kritik avfärdades av många både från höger och vänster och hon blev kallad extremist. 

Men Nalin stod på sig, fler gav henne stöd. Själv troende muslim, som 13-åring kom hon med sin familj som flykting, vägde hennes ord extra tungt. Frågorna fördes framåt i politiken.

När hon nu skriver om sitt liv i Sverige och Kurdistan, är det bitvis med blytung sorg. Att skriva om de båda fastrarna som mördades var det svåraste, liksom om hedersmordet på Fahime Sahindal, där hon var personligt engagerad.

Biografin har tre huvudteman, kvinnors frigörelse, det viktiga med personligt mod och kampen mot den religiösa staten, som vill stifta egna lagar. Hon skriver också om sin egen integration, när hon kände att hon i första hand hörde hemma i Sverige.

I Nalins familj var mormor konservativ i könsfrågor, medan det hos farmor och farfar var mer jämställt mellan pojkar och flickor. Nalin tyckte om att spela fotboll och kunde slåss. Ovanligt förstås, men inte omöjligt. 
Hennes förebild och den som hon tillägnar boken är farfar Mele Zeki Baksi som bland annat tog en livsfarlig strid för ungas rätt att gifta sig med den de älskade och inte den släkten valt. 

Han är den Nalin ser framför sig när hon protesterar, antingen det är en statsminister eller en politiker med dold islamistisk agenda som står framför henne. Vad är det värsta som kan hända? Det är ju ingen här sätter mig i fängelse eller skjuter mig när jag protesterar, sa hon på sin release för boken. Och i den är det som att höra henne tala, engagerat, rakt och utan krusiduller både om det hon gillar och ogillar. Så har hon också sympatisörer och motståndare i alla politiska läger och värnar sina vänner oavsett politisk hemvist. Själv är hon fortfarande socialdemokrat, men fortsätter bekämpa konflikträdsla och ta strid för frihet, även när kritiken gäller partikamrater. Boken är en läsvärd påminnelse om hur viktiga sådana människor är för demokratin. 

Kodknäckande pensionärer med stil och mod

Det är gängets humanism, humor, förmåga till självironi och distans och de existentiella samtalen om livets mening som gör de brittiska böckerna om de seniora privatdeckarna så läsvärda. 

DECKARE. Richard Osman The imposs!ble fortune (Penguin Viking)

De smarta pensionärerna i Torsdagsklubben som löser svårknäckta mord är tillbaks en femte gång. Och de orädda privatdeckarna, bosatta på ett lyxigt boende för äldre i England är välkomna åter.  Gänget är väl medvetet om att återstående tid inte är oändlig, och vill göra det mesta av varje dag. Inte minst lösa brott.

Här ingår:

Joyce, sjuksköterska skriver dagbok som orienterar läsarna. 
Elizabeth, brittisk spion kämpar med sorgen efter maken Stephen som fick alzheimer. Ibrahim psykiater och terapeut åt yrkeskriminella Connie, nyss frigiven.
Ron, tidigare militant gruvarbetarkämpe och morfar till Kendrick 9 år, som tillfälligt flyttat in. 

Till detta några poliser som blivit ”deras”.  

Den här boken startar med ett mystiskt försvinnande, i samband med ett bröllop. 
Elizabeth, med ett förflutet i spionorganisationen M16, blir kontaktad av en av gästerna, som sen försvinner. Han är best man till nyblivne maken till Joyces dotter och därmed blir hela Torsdagsklubben indragen.

Pensionärers trassel med tekniksamhällets avarter mixas med mysterielösning där klassiskt kodknäckande blir avgörande. Plus en god dos av brittisk humor när den är som bäst. Att Richard Osman får hinkvis med lovord från väl renommerade kollegor i brittisk press är högst välförtjänt! 

Det är gängets humanism, förmåga till självironi och distans och de existentiella samtalen om livets mening som gör böckerna så läsvärda. Må hälsan stå dessa 80-plussare bi flera böcker än!

Hemtjänst skapar skräck i Åre 

Detta är första deckaren jag läser av rutinerade storsäljaren Viveca Sten, och den tar grepp om läsaren direkt med sin blandning av hot, familjekrångel och trassliga relationer på jobbet.

DECKARE. Viveca Sten Benådaren (Forum)

När polisen Hanna Ahlander i Åre får samtal från dottern till en nyss avliden man känner hon att något skaver. Allt tyder på en naturlig död – men dottern misstänker mord.

Miljön är Åre med omnejd. Många små byar och många ensamma, hjälplösa gamla i stora hus, där hemtjänst och posten är det enda avbrottet i tillvaron. Det är tacksamt för en deckare. Olåsta dörrar och ett stort antal anställda som snurrar runt i tjänst och har både nycklar och läkemedel. Och så flera plötsliga dödsfall i distriktet där ett privat hemtjänstföretag har ansvaret. Chefen är dessutom syster till en av poliserna i gänget och god vän med Hanna, som har trassel i relationen med tidigare bästa kollegan Daniel Lindskog.
Misstankarna hamnar hos än den ena, än den andra , som det ska vara i en deckare och upplösningen är riktigt spännande.

Förstås puttrar även en kärlekskonflikt med oviss utgång, som tas vidare i nästa fristående del. Det kommer att bli fler böcker om Hanna Ahlander för min del!

Frisk feminism i sekelskifteskrim

En lektion i feminism, snyggt blandad med faktorerna för mysdeckare och Stockholmshistoria gör denna serie till en frisk feministisk fläkt, med hög sträckläsarfaktor. 

DECKARE. Katarina Wennstam Döda kvinnor förlåter inte, Död mans kvinna (Bookmark, pocket) 

De är fyra kvinnor från helt olika samhällsklasser som löser mordgåtor i sekelskiftets Stockholm.: Fredrika Nilsdotter, föräldralös sällskapsdam, med omöjlig dröm att bli polis, Hildur Berggren, fattig hemsömmerska med ansvar för fem småsyskon, Olga Laurell, välbeställd änka, mamma till poliskonstapel Oscar, och Edit Tapper, tjänsteflicka.

Katarina Wennstam lyckas få till en både spännande intrig och en lektion i kvinnohistoria i sina numera tre deckare i serien. De två jag läst utspelas åren 1896 och 1897. En tid när korsetten med sin hårda snörning var obligatorisk på alla anständiga kvinnor, när ogifta, gravida flickor dog fosfordöden vid förbjudna aborter, när Besiktningsbyrån tvingade prostituerade att anmäla sig – men lämnade männen i fred och syfilis spreds i befolkningen.
Under ett historiskt paraply där kapitlen växlar mellan de fyra kvinnorna ger författaren läsarna förfärande fakta om hur utsatt kvinnornas situation var i lagen.

Det kvinnopolitiska innehållet, där inget våld är enbart spekulativt, snyggt blandat med faktorerna för mysdeckare och Stockholmshistoria gör serien till ett välkommet tillskott i deckarfloran.

Dramatiska nyhetstimmar när Palme mördades

En direktrapport från en helt annan medievärld, med nyhetspulsen kvar och där journalisternas professionalism blir verktyget som skapar ordning och nyhetsartiklar under stark tidspress en osannolik och mörk historisk natt.

DOKUMENT. Anders Olsson & Pia Svensson, efterord Bo Bernhardsson Palmenatten (Korpen)

Det är 40 år sedan skotten på Sveavägen som mördade Sveriges statsminister Olof Palme. Och lika längesen två studenter redan dagarna efter dådet dokumenterade hur sex nyhetsredaktioner på större och mindre tidningar i Sverige reagerade och arbetade efter den sensationella nyhetsflashen från TT : »Olof Palme är skjuten«. Och lite senare: »Olof Palme är död«.

Det hela var så osannolikt att inte ens garvade nyhetsjournalister trodde på nyheten. Public Service, SVT och Sveriges Radio hade ju inte reagerat alls, teve sände en långfilm och radion spelade helt vanlig musik.
Det är en av de stora skandaler vi påminns om i denna dramatiska minut för minut-skildring av två unga journaliststudenter som år 1986 fick uppdraget av Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg att kartlägga arbetet på under timmarna efter klockan 23:28 den 28 februari, då en tipsare ringer Expressen om att det pågår skottlossning på Sveavägen-Tunnelgatan och att det eventuellt är statsminister Olof Palme som är skjuten.

Våren 1986 gick de sista terminen på journalisthögskolan i Göteborg och detta blev deras specialarbete. Sammanlagt intervjuades 60 journalister på Arbetet, Borås tidning, Expressen, Hallands nyheter, Kvällsposten och Sydsvenskan under 14 dagar direkt efter mordet.

Det är en rapport som stått sig och oöverträffat skildrar journalisternas, grafikernas och tidningsbudens arbete och kamp att få med nyheten bekräftad och på plats i tidningar som i stort sett redan var klara. Detta under papperstidningarnas storhetstid, digitala utgåvor och snabba uppdateringar existerade inte.

Svensk Mediehistorisk förening ger tillsammans med bokförlaget Korpen ut skildringen av nyhetsredaktionernas arbete de första timmarna, i bokform, i stort sett oförändrad. Till detta ett efterord av föreningens ordförande och tillika tidningen Arbetets sista chefredaktör Bo Bernhardsson, med aktuella kommentarer från de chefer som hade det publicistiska ansvaret den ödesdigra natten. Tidningen Arbetets journalister Håkan Hermansson och Lars Wennander fick stora journalistpriset för sin artikelserie och bok om Palmehatet, Uppdrag Olof Palme, året efter mordet. 

Sammantaget en unik inblick i en helt annan medievärld, men med nyhetspulsen på topp och där journalisternas professionalism blir verktyget som skapar relevanta nyhetsartiklar under stark tidspress en osannolikt mörk historisk natt. 

Gripande om en fransk familj före förintelsen

En spännande, berörande roman om identitet, kamp, skuldkänslor och skam. hos en fransk familj åren före Förintelsen och befrielsen i att till sist låta sanningen komma fram.

ROMAN. Anne Berest Vykortet, översatt av Marianne Tufvesson (Brombergs)

Ephraïm, Emma, Noémie och Jacques. Så står det på ett vykort som den 6 januari 2003 dimper ner i brevlådan i Paris hos Léila Berest. Framsidan visar Gernieroperan i Paris, namnen tillhör Léilas morfar, mormor, moster och morbror, alla mördade i Auschwitz 1942. men vem har skrivit kortet? 

Tio år senare vill Léilas dotter Anne veta mer och beslutar sig för att spåra kortets – och sina släktingars historia, som begravts i tystnad när hennes mormor Maryam, den enda överlevande som visste något men inte velat berätta, avled.  Långsamt rullas deras liv fram till Förintelsen upp, från Ryssland till Palestina, till Frankrike och det tilltagande judehatet, kriget, fruktlösa försök att få medborgarskap, kampen i motståndsrörelsen, chocken när sanningen om Förintelsens offer blir offentlighet.

En alldeles fantastisk roman, spännande, grym, smärtsam om en fransk familj åren före Förintelsen, när ingen riktigt trodde på att det som hände kunde hända, och befrielsen för de anhöriga i att låta sanningen komma fram.

Underbar uppväxtroman i krigets skugga

Mosippan är en mycket fin roman om första kärleken, tonårsstormar, klasskillnader och att vilja något mer än att gifta sig tidigt och få barn. 

ROMAN. Elsie Johansson Mosippan (Bonnier Pocket)

På hyllan i Hornstulls bokhandels rum för begagnade böcker stod en liten, anspråkslös pocket, nummer två i Elsie Johanssons (1931-2025) uppväxtskildring, trilogin om Nancy. Den visade sig vara ett riktigt läsfynd!

Huvudpersonen är snart 17-åriga Nancy, som vi följer 1940 – 1941. Hon bor med sina föräldrar i en liten, fallfärdig stuga, som blir fryskall på vintern, och den här i Andra världskrigets skugga är den kallaste i mannaminne. Ska kriget som pågår i Europa komma till Sverige? Pappan, TåPelle kallad, lagar skor, arbetar i skogen, hugger gengasved. Namnet har han fått sen han förfrös fötterna. Bröderna har ryckt in i militärtjänst. Med brist på unga män kan Nancy få jobb som postmottagare och postsorterare och dra hem pengar till hushållet.
Hon läser korrespondenskurser och försöker lära sig språk. Kroppen är full av lust och oro. Hon vill ut. Tror att alla ser ner på henne och familjen.:
»Men allt det där tog ändå inte grundkraften ur mig. Tvärtom. Under det att jag ältade skitpratet, inbillat eller verkligt, brukade effekten i stället bli att jag ilskade opp mig mer och mer. Det började strama i nacken och spänna i tänderna. Jag blev Nancy Victoria den segrande som prästen hade sagt.«
Porträttet av föräldrarna är kärleksfullt, särskilt den ständigt arbetande morsan står ut i en klass för sig. 

Elsie Johansson debuterade 1984 efter ett tidigt äktenskap och barn och ett långt yrkesliv på posten. När Mosippan kom ut, 1998, hade hon fyllt 57 år

Så välförtjänt blev hon en av de mest lästa, prisbelönta och produktiva författarna i Sverige. 

Mästarklass i Sara Lidmans anda

Det är klasskamp, det är maktkamp, det är kärlekskamp. Mästarklass i Sara Lidmans och Vibeke Olssons anda! 

ROMAN. Mikael Niemi Sten i siden (piratförlaget, pocket)

Vi är i Pajala, året är 2017 och under ett grävarbete på myren påträffar maskinförarna mänskliga kvarlevor. 

I ett kontorsrum i Uppsala får samtidigt Siw, lönebidragsanställd med psykiska problem en av många våldsamma föraningar och syner. 
Sen åker vi bakåt till 1920 och 30-talen.

Tornedalen med svält, klasskamp och en brödrafejd, där storerbror Wilhelm dragit vinst- och Eino nitlotten rent materiellt. I kärlek fick Eino Saara, som båda ville ha. Men det är Wilhelm som är ordförande i den vägförening som auktionerar ut vägsträckor som ska byggas, till lägsta pris. Eino är beroende av hans makt och hatar det. 

» Vägmästaren dunkade masurklubban i ekbordet och förklarade vägauktionen för öppnad. Med hög röst läste han på finska: 

– Avsnitt sex kolon fjorton. Vägavsnitt på etthundra meter. I arbetet ingår trädfällning av befintlig skog med tillhörande stubbrytning, grävande av diken, uppbankning av vägkropp samt planing av ytskiktet. Får jag ett bud

De förnedrande auktionerna och inkomster som inte håller svälten från dörren bäddar för facklig organisering, händelser med verklighetsbakgrund. En lokalavdelning i Pajala av Skogs- och Flottningsarbetareförbundet bildas. Torparna tar strid. »Om någon trott att såren skulle läkas efter strejkens slut så insåg alla nu verkligheten. Sprickorna i bygden skulle tids nog förvandlas till avgrunder.« Samtidigt tar sig nazisterna in i politiken. 

Einos familj med de tre barnen Algot, Martha och Lasse har det svårt, skulderna växer efter att han blivit blåst på inkomsterna från tjärbränningen av brukspatron. En av Einos söner blir en Rikkurit, en svikare, en svartfot. Martha tar stora risker i drömmen om ett annat liv. 

Berättelsen kliver fram till 1970-talet. Till Siw och hennes pappa David som båda har förmågan ennustaja, att se in i framtiden, när någon ska dö.

Så rör sig romanen fram och tillbaka mellan människor och decennier där allt hänger samman. 

Niemis svindlande berättelse har hyllats med ett antal adjektiv och jag instämmer i alla under sträckläsningen av denna vidunderliga saga med verklighetsbakgrund. 
Det är klasskamp, det är maktkamp, det är kärlekskamp. Mästarklass i Sara Lidmans och Vibeke Olssons anda! 

Kockan Siv mitt i striden om skogen

17-åriga Siv blir 1938 kocka i ett skogsarbetarlag och hamnar i en stor konflikt om vem som har rätt till skogen. Hennes barnbarn Eva är konsult i ett skogsföretag men jobbar åt skogsägarsidan. Miljökonflikter, samvete och passion i fin förening. 

ROMAN. Ulrika Lagerlöf Hjortronmyren (Romanus & Selling, pocket)

Siv växer upp i en skogsarbetarfamilj i Västerbotten med pappa Gustav borta månader i sträck, i »skogen som tar deras far ifrån dem varje år efter jul för att ge honom åter kring påsk, så har det varit hela hennes liv.» Hon drömmer om att bli lärarinna, men när när pappan får ett träd rakt över sig måste hon börja arbeta. Hon är 17 år och får tjänst som kocka i ett skogsarbetarlag med 10 hungriga män. Året är 1938.

Den första tiden beskrivs med en detaljskärpa som gör att jag ser det framför mig; all maten, hur den ska lagas, den trånga stugan, hennes lilla skynke framför sängen och den totala ångesten för ett arbete hon inte vet något om. Men de tio arbetarna är hyggliga män och det går att få rutiner, upptäcker Siv. Som känner självrespekten öka. 

Författarens egen mormor har haft samma yrke på 1940-talet och hon arbetar själv med kommunikations i skogsbranschen, kunskaper hon använt mycket kompetent. 

Sivs tillvaro, männens slit och hur hon drabbas av kärlek till fel man varvas med en nutida berättelse, daterad 2022 där Eva, skickas till en planerad avverkning i Djupsele i Västerbotten för att krishantera. Hon som har rötter i trakten anses mest lämpad av arbetsgivaren, ett Stockholmsbaserat konsultföretag som jobbar åt skogsägare. 

Hon tas inte emot med öppna armar av de aktivister som tagit strid emot avverkningarna. Vad är rätt och fel i skogspolitiken? Eva hamnar i en värderingskrock, kopplat till sitt förflutna, kockan Siv är hennes mormor. 

De trovärdiga karaktärerna och fina miljöskildringarna i kombination med bra dialog och rappt berättande ger läslust och engagemang. Slutet är inte enormt överraskande men vägen dit desto mer intressant. 

Malin och Ellen, en ojämlik vänskap 

En stark roman om en ung bildningstörstande kvinnas drömmar om att växa som människa i de stora tankarnas närhet, men där hon ständigt påminns om att hon först och främst är hushållerska. 

ROMAN. Malin Haawind Den som följer en stjärna vänder inte om. (Pirat, pocket)

Malin Haawinds prisbelönta roman handlar om Malin Blomsterberg, hushållerska och sällskapsdam åt Ellen Key, legendarisk författare och feminist runt förra sekelskiftet. Hennes bok Missbrukad kvinnokraft från 1896 ansågs som så skandalartad att folk bytte trottoar när hon kom gående, men lästes även av drottning Sofia (1872 -1907). Berättar litteraturvetaren Britt Dahlström i tidningen Parnass #1/26.
Malin, skomakardotter från skånska Eslöv och hembiträde i Malmö läser filosofer och diktare på nätterna och drömmer om ett annat liv. Hon bestämmer sig för att fotvandra till huset vid Vättern och dess berömda ägarinna. Där får omedelbart tjänst som hushållerska, den tidigare hade precis lämnat huset, som inte var vilken villa som helst. Malin blir närmast andlös av beundran.

Ellen Key var berömd långt utanför Sverige. Hennes hus vid Vättern var samlingsplats. Där flockades berömda litteraturpersonligheter, rösträttskämpar, unga arbetarkvinnor, rikemän och kvinnor, till och med målarprprinsen Eugen hälsade på. En ung Astrid Lindgren kom cyklande dit med sina väninnor och fick syn på ett citat av 1700-tals författaren Thomas Thorild på väggen i entrén. Denna dagen ett liv. (Som så småningom blev ett farbror-Melker citat i Saltkråkan) 

Key beundrades var också en matriark som krävde en hel del markservice från Malin Bomsterberg, skomakardottern som troget tjänade henne dag och natt i ett decennium. 

Det finns stunder av fin gemenskap mellan dem. Men också av sträng hierarki. Ellen Key krävde att bli kallad matte av sin hushållerska/sällskapsdam! Det är svårsmält.

Malin Blomsterberg, oerhört kompetent, borde kunna känna stolthet, men förföljdes av dålig självkänsla och rädsla att bli utkastad. Det är sorglig läsning om en ung bildningstörstande kvinnas drömmar som slås i kras, när hon inser att hon först och främst är hushållerska. Hon översköljs av ständigt självtvivel och allt större ångest. 

Varför hon inte inser sin kapacitet är den stora tragedin i denna komplexa och mycket intressanta roman.  

Lyckad mix av kärlek, krig och kvinnokamp

Den sjätte delen om de kodknäckande kvinnorna i krigets Stockholm håller stilen med hög sträckläsarpotential. 

SPÄNNING. Denise Rudberg Vår sjätte attaché (Norstedts, pocket)

Tio böcker planeras i den spännande serien om kvinnorna som i största hemlighet knäckte koder under andra världskriget. Det här är den sjätte om Signe Jansson, bonddotter, Iris Lepik, estnisk akademiker och flykting och Elisabeth Lagerman, med rötterna i överklassen och kontakter i diplomatin.

Året är 1942 och sanningen om nazisternas fruktansvärda förbrytelser börjar sippra fram. Det är sommar och vi följer de tre kvinnorna och männen i deras närhet under några veckor när ännu ett farligt uppdrag planeras: Elisabeths man har fängslats i Polen och hon måste besöka honom, trots de stora riskerna. Rudbergs serie är rappt berättad med många inslag från vardagen, känslorna passionerna och den politik som så sakta börjar göra det lättare för kvinnorna. Exempelvis ett kollektivhus, efter en idé av Alva Myrdal.
Min enda invändning är att boken, precis som de tidigare är snäppet för kort, och det får väl även anses vara en komplimang. 

Fenomenala bladvändare för bokslukare

Såklart handlar det om kärlek, lycklig, olycklig, omöjlig, förbjuden… Men också om att kämpa för rätten till sin kropp, en inkomst, ett liv med självbestämmande.  Här är 15 finfina tips för bokslukare från läshörnan 2024. Från 1800-talets romantiska förvecklingar till tjejkamp i våra dagar.

Romantik och politik i 1800-talets England, kvinnorörelsens rösträttskamp, rörande uppväxtskildringar och flickor som kämpar. 15 bladvändare för bokslukare!

Yrkesresenärer som inspirerar

Det går att börja om och få ett nytt arbetsliv i Sverige! Charlotta Kåks Röshammars tio yrkesresenärer inspirerar på ett inbjudande och begripligt språk.

INTEGRATION. Charlotta Kåks Röshammar Att jobba i Sverige ( Lättläst)

På omslaget ser vi Najma Abubakr innanför en öppen dörr. I blåkläder och med svetsglasögonen hängande framtill. Najma älskar att svetsa och vet att hon är bra på det hon gör. Hon ser – med all rätt – stolt och nöjd ut, som en av de tio personer, sex kvinnor och fyra män med bakgrund i ett annat land som berättar om hur de hittat nytt jobb i Sverige.

Uppvuxen i Somalia har resan till lärare för blivande svetsare på yrkesakademin i Borlänge varit lång och inte utan hinder. För den har krävt mod och uthållighet – och en arbetsförmedlare som vågade tänka nytt och uppmuntra henne att ta en otraditionell yrkesväg. Såna behövs det fler av, inte färre som nu.

Barat från Eritrea jobbar på förskola, Mostafa från Libanon är rektor, Asgar från Afghnistan/Iran jobbar i hemtjänsten, Rafal från Irak är läkare, Sergej från Ukraina är snickare, Zina från Syrien är chef på en krämfabrik: Alla är berättelser man blir glad av. 

Charlotta följer upp flera av människorna hon berättade om i boken Ett helt nytt liv (Konsai), där hon presenterade tolv kvinnor från hela världen som lyckats starta om i Sverige. Det har krävts tålamod, kamp och mycket pluggande, men till sist har det gått. Språket i boken, inbjudande, koncentrerat och lättläst, gör att den kan nå många som kanske inte tror att det är möjligt att få ett jobb – och att det finns flera vägar dit. 

Hembiträdet Bettys liv och tårar

De tre delarna om Bettys liv 1937 till 1951 ger hembiträdet och kvinnors hushållsarbete plats i litteraturen, tillsammans med passion, politik och stor kärlek till böcker.  

ROMAN. Katarina Widholm Räkna hjärtslag, Värma händer, Käraste vänner (Historiska media)

Betty är 17 år när hon tar tåget från Hudiksvall för att bli hembiträde hos familjen Molander i Stockholm. I tre böcker följer vi hennes liv i arbete, kärlek, bekymmer och sorger under åren 1937 till 1951. En period med dramatik och oro både i omvärlden och i Bettys liv och vardag, full av hushållsarbete och omsorg, men också av hemlig kärlek. Hembiträdets många sysslor lyfts och får sin berättigade plats i litteraturen, när hon strävar från arla till särla hemma hos doktorsfamiljen, men även får vänner och insikt om samhällsklyftorna.  

Betty är i början omedveten om det mesta. Hon har ingen aning om att hon fått plats hos en familj där mannen, doktorn är organiserad nazist. 

Men hon älskar att läsa, vilket redan på de första sidorna sammanför henne med den stora passionen i livet, Martin, han som ger mer sorg och tårar än lycka.  

Roligast är att själv följa allt som händer Betty och läsa i ordning, utan att snegla på baksidestexterna. Jag nöjer mig med att berätta att de tre böckerna är riktiga bladvändare om en ung och kunskapslängtande flickas kamp för respekt och oberoende och en folkbildande berättelse om en tid när hembiträden, som vid förra sekelskiftet, var landets största kvinnliga yrkesgrupp. 

Hembiträdenas villkor förbättras, Betty tar sig både framåt och uppåt, men i botten finns hela tiden grundansvaret, det kvinnliga. Hon tar ansvar för allt och alla och vill så gärna hjälpa till och planera och organisera så att andra ska ha det bra, hon unnar sig sällan vila. För henne är det livspussel föräldrar idag pratar om en ouppnåelig dröm. 

Fantastisk bok om soldaten Hildas kamp 

Med korta, poetiska kapitel får vi den fascinerande berättelsen om Hilda Ringqvist, som blev frälsningssoldat vid 17 års ålder år 1884 och hennes liv fram till 1909 när storstrejker och rösträttskamp skakar om Sverige. En underbart levande roman i Moa Martinsons anda.  

ROMAN. Helene Rådberg Kvinnorörelse (Ordfront)

Kvinnor kan och får tala! Orden väckte Hilda Ringqvist som blev en av Frälsningsarméns första officerare i Sverige och så småningom en aktiv i rösträttskampen inom arbetarrörelsen i Gävle. 

På omslaget möter fem allvarliga unga kvinnor läsarens blick. På huvudet 1800-talets bahytter, knutna under hakan, på bröstet budskap om Jesus ankomst. 

En av flickorna, Hilda Ringqvist, är författarens mormorsmor och bokens huvudperson. Som 17-åring dras hon in i Frälsningsarméns nya väckelserörelse i Norrköping, en plats där kvinnor kan, får och förväntas tala, inte tiga i församlingen.

Hon får, som en av de första, utbilda sig till officer på Krigsskolan i Stockholm, och som kapten reser hon land och rike runt och öppnar nya kårer. 

Så småningom tar hennes liv en annan vändning, via kärleken. Hon föder sju barn, får för första gången höra och fundera över innebörden i det nya ordet feminism, och rättvisa.

Gävle är en stad med stora klyftor och starka klasskonflikter, där polisen inte drar sig för att hota, fängsla och registrera även dem som protesterar fredligt. 

Genom Hilda följer vi tidens svåra fattigdom, de stora strejkerna som ofta resulterar i att de som kämpar svartlistas och får sparken, de många barnen »som bara kommer«, de trånga bostäderna och kroppar som slits ut. 

Under åren i Frälsningsarmén har hon haft uppdraget att tala. Det vill hon fortsätta göra och säger till en av de män, Fabian Månsson, som lämnat rörelsen för att den drog bort människorna från klasskampen: »Men kvinnornas plats. Vilken plats har kvinnorna? Jag var myndig som kapten och blev omyndig så fort jag gifte mig

Men steg för steg vinner arbetarrörelsen och Socialdemokraterna politisk makt, i allians med fackföreningarna, som medgrundare av partiet. 

Hilda går med i S-kvinnor. Kampen för hon tillsammans med sina döttrar. 

Helene Rådberg, som gjort en imponerande research, fick i år välförtjänt fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris för sitt författarskap. 

Bättre än så här blir det inte!

Kärlek, förhoppningar, förväntningar och förvecklingar i den lilla avkroken Middlemarch i England, åren 1829-1832, när förändringens vindar är på väg in i samhället är fantastiskt underhållande läsning. 

ROMAN. George Eliot Middlemarch, strålande nyöversatt av Hans-Jacob Nilsson (Albert Bonnier)

Romanen Middlemarch beskrivs som »en studie i lantligt småstadsliv«, och utspelas i en liten engelsk avkrok 1829-1832, dit nya politiska idéer är på väg, liksom planerna på järnväg. Men den skildrar också fyra bröllop och en begravning, med kärlek, ambitioner, förhoppningar, besvikelser och förvecklingar i högsta Jane Austen-klass. 970 sidor i en sprudlande och elegant nyöversättning av en av landets främsta översättare är njutbar och underhållande läsning, på en nivå som är sällsynt i dag. 

I centrum står de två föräldralösa, men långtifrån fattiga, unga systrarna Dorothea och Celia Brooke, deras relationer och livsval. Dorothea vill uträtta något, vara till nytta, inte bara vara ett äktenskapligt smycke. Hennes val av make förvånar fler än hennes lillasyster. 

George Eliot (pseudonym för Marian/ Mary-Ann Evans) har förmågan att elegant, vasst och samtidigt medkännande skildra framgångar och tillkortakommandet, i ett litet samhälle, som precis som idag, hellre tror på rykten än fakta, som läser tidningar, diskuterar politik och hånar politiker ungefär som idag och där äktenskap är lika mycket en ekonomisk som en känslomässig förening.

Romanen är späckad med pricksäkra psykologiska porträtt av det engelska samhällets klassklyftor, kvinnors underordning och strategier för inflytande.  

Dialogerna och författarens omväxlande ömsinta, roade och elegant ironiska kommentarer är en läsfest med, för min del, många invikta hörn för att kunna återvända till godbitarna. 

Boken publicerades i åtta delar 1871-72, men fick då inte odelat positiv kritik. Genombrottet kom inte förrän 1948. Men sedan dess har den haft en topplacering i brittisk kanon. 

BBC placerade år 2015 Middlemarch på första plats av de hundra främsta brittiska romanerna någonsin. Och det är bara att hålla med! 

Tar det slut mellan Vajlet och Rut?

Passionen sätts på sparlåga i den tredje delen om lärarinnan Vajletts inre kamp med sin längtan efter postfröken Rut. Hur ska det gå för de två förälskade kvinnorna och vem vinner striden mellan de frälsta och tvivlarna?

ROMAN.  Karin Alfredsson. Valentin och Ketty (Brombergs)

1950-tal i västerbottniska Granträskåsen. Här arbetar småskollärararinnan Vajlett som har bestämt att hon inte kan fortsätta kärleksmötena med postfröken Rut. Det riskerar för mycket i den djupt frireligiösa bygden, där tolerans för det avvikande är sällsynt.  Frälsningsivern i Granträskåsen förstärks när syskonen Valentin och Ketty anländer.

I denna tredje del fortsätter berättelsen om de olika, brokiga, ofta tilltufsade människorna i byn, deras livsöden förstärkta av protokoll från församling, husmorsmöten och andra bygemenskaper. Här får barn fortfarande mässlingen, avverkning och transport av skogen ger fortfarande välbehövliga inkomster till arbetslösa, Fattigdom är mer regel än undantag, fortfarande kan kylan döda den som inte har råd med varma kläder. Jag sugs in i berättelsen och striden mellan de frälsta och mindre troende. Och Vajletts inre kamp med sin längtan efter Rut. Hur ska det gå för de två förälskade kvinnorna?

Fenomenala fruntimmer imponerar

Ruth Kvarnström-Jones har med hjälp av gamla styrelseprotokoll, arkiv och anekdoter, åstadkommit en härlig roman om de flitiga, modiga och smarta fruntimmer som bar upp anrika Grand Hôtel i Stockholm vid 1900-talets början. 

ROMAN. Ruth Kvarnström-Jones De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel, översatt av Mats Foerster(Prinz)

Historien om det ståtliga hotellpalatset med anor från 1874, ständigt och alla människor som arbetade där, är en historia för bra att glömmas bort. Men utan Ruth Kvarnström-Jones forskning hade det knappast blivit en så underhållande och samtidigt folkbildande roman om främst de kvinnor som var med och gjorde Grand Hôtel till en succé, inte bara hos kungligheter och högre ståndsfolk. 

Vi introduceras till hotellets bekymmersamma situation år 1901 när styrelsen återigen diskuterar det prekära ekonomiska läget, men nu med en möjlig lösning: Anställ den driftiga Wilhelmina Skogh! Hon vet hur ett hotell ska skötas och äger redan tre välskötta och lönsamma hotell längs järnvägen. Dessutom gift med en välrenommerad vinhandlare. 

Förvisso är kvinnans plats i hemmet, men vad är ett hotell om inte ett hem, argumenterar hennes förespråkare i styrelsen. 

Argumentet, tillsammans med omdömen som erfaren, kreativ, driftig med mera tar skruv. Visserligen lär hon vara »ett rivjärn«, men som en fritänkande styrelseledamot konstaterar, så säger man ju om alla kvinnor som varken tål tokerier eller trots. Fru Skogh erbjuds jobbet som hotellchef – men hon kommer inte utan villkor, som inte är förhandlingsbara!

Redan från start i denna skildring av kvinnokraft och systerskap står det klart att Wilhelmina inte backar från tuffa beslut, och talar klarspråk. Men inte utan hjärta, »hon utdelar en örfil med samma hand som hon hjälper en människa i nöd.« 

Hennes egen karriär började, som för flertalet andra, i disken, hon har jobbat sig upp. 
Att Wilhelmina inte gillar fackföreningar framgår tydligt, men hon kommer till insikt om att de enorma orättvisorna som delar Stockholm i ett mindre antal rika och en stor grupp mycket fattiga varken är bra för hennes verksamhet eller samhället. 
Och hon ser kvinnornas maktlöshet, och utsatthet, och hjälper när hon kan. 

Författarens nyfikenhet på hotellets historia väcktes under ett sommarjobb på hotellet på 1980-talet och hon har fått tillgång till unikt material, som hon förvandlat till en bildande och spännande roman i Alice Lyttkens anda. Det vill säga båda känsla och förnuft, både romantik och realism, allt invävt i klarsynt kvinnokamp, som nu hittat massor av läsare, utan någon särskild medieuppmärksamhet och hamnat på bokhandelns bestsellerhylla.

Mot slutet av romanen får Sverige även världens första kvinnliga nobelpristagare Selma Lagerlöf. Givetvis ska hon hyllas, av rösträttskvinnorna på Grand Hôtel!

Förutom att detta är en riktig bokslukarbok som man dessutom blir glad av har den teveseriepotential. Hoppas att någon nappar!

Kvinnor förenade i ett broderi

Läraren Paula har problem som hon inte vågat berätta för nya kärleken. Hon flyr till en kurs i broderi på en folkhögskola och vidgar sina vyer genom andra kvinnors historia. 

ROMAN./FEELGOOD Sara Paborn Svartstick (Albert Bonnier)

Den finns på bestsellerhyllan som pocket, berättelsen om den missmodiga och nerviga läraren Paula, som bara kan få lugn i själen av – för henne – totalt meningslösa hantverkskurser på folkhögskola. Här möter Paula den trygghetssökande Gunni, som jobbar och sköter service samtidigt som hon drömmer om förälskelsen Angela hon inte träffat på 20 år. 

I en upphittad dagbok på skolan får kvinnorna del av bekännelserna från den unga Anita från 1950-talet, som blivit blixtkär i helt fel man. 

Den svarta silkestråden för broderier som ska användas på kursen förenar tre kvinnornas historia. 

Boken håller ihop med lagom doser kvinnofrigörelse, spänning, svek och romantik. 

Dramatik, kärlek och kvinnohistoria

De 628 sidorna om en ung kvinnas sökande efter släktens gömda hemligheter och märkliga dödsfall blir med sina oväntade vändningar en bladvändare av klass.

ROMAN. Kate Morton Homecoming (PAN)

I hyllan med engelskspråkig litteratur står idel bästsäljare, med likartade baksidestexter. Jag chansar på löftet på framsidan om att boken är en »fantastisk gåva«. Och blir inte besviken. 

Berättelsen tar avstamp i södra Australien, julafton 1959. I centrum är en familj, mamma och fyra barn, som ska ha en picknick. 

Det hemska som händer varvas med den andra huvuddelen av romanen, med upprinnelse i London i början av december 2018. Joan, snart 40-årig journalist som både blivit av med pojkvän och stora delar av sina inkomster i mediekrisens spår beslutar sig för att återvända hem till Sydney när hennes mormor Nora hamnat på sjukhus. Hon inser att mormodern har hemligheter från sitt förflutna och beslutar sig för att ta reda på vad som hänt. 

Det här är en bok som mår bäst av att inte spoilas, så att läsaren själv överraskas av allt som händer – och hände – i romanens två parallella tider, som så småningom löper samman. Det handlar om försvunna barn, oförklarade dödsfall, ett antal livslögner med stora konsekvenser och är både sorgligt, kärleksfullt, känslostarkt och överraskande mer än en gång, när sanningen långsamt rullas upp. Morton lyckas hålla ihop romanens alla inblandade på ett synnerligen skickligt sätt. 

Vart vill Kathrine gå?

Hildas dotterdotter Kathrine vill varken bli som mormor, eller mamma Greta. Hon vill inte arbeta på fabrik, inte vara arbetarklass och absolut inte ha med textil och fabriksarbete att göra. Alakoskis tredje del om åren 1975 – 1995 låter frihet och förtryck brottas om utrymmet i en ung kvinnas kropp.

ROMAN. Susanna Alakoski Dotterdottern (Natur & Kultur) 

Hilda, växer upp under ständiga krig i Finland, och fick som ung flicka jobb med egen inkomst på Bomullen, Wasa Bomull Manufaktur. Hennes dotter Greta, flyttar till Sverige, och jobbar som sömmerska på Algots. Båda har fått varsin tidigare bok.

I denna tredje del (av planerade fyra) är dotterdottern Kathrine huvudperson. 

Vi följer henne under 20 år, 1975 – 1995. Från tonåring till vuxen kvinna. Hon stänger öronen för mammas prat om kamp och solidaritet, där hon tillsammans med kompisen Viveka, pressar sig i löparrundor uppför backarna i Skellefteå ända tills intresset för killar och fester tar över. I Kathrine bor längtan bort, men oklart vart. Hon vill inte bli som mamma eller mormor, men hur vill hon vara?

Pappa Arvos misstänkta självmord gnager henne, men går inte att prata om hemma. 

Ung tjej i 1970-talets Skellefteå är en prövotid, med mix av förväntad frigjordhet (dvs inte protestera även om man inte vill ligga med okända killar) och traditionella kvinnofällor som risken att bli med barn. 

Med textilindustrins kris, kvinnorörelsens uppvaknande, den politiska teatern, vilda strejker, ockuperade hus, förankras vi i tiden när politik ofta var detsamma som vänster. Ibland så spetsad att inte ens sömmerskorna själva kände igen sig i pjäsen om deras uppror. 

Kathrine drar från Skellefteå, liftar och flyttar ihop och isär. Hon vill göra sig av med allt som klingar finskt. Vill leva på riktigt, men hur? 

Finast i boken är den djupnande relationen till mamma Greta, hon som outtröttligt kämpar för jämställdhet och oftast talar för döva flicköron om vikten av utbildning som en väg till frihet. 

»…Ack, ni unga förstår så lite, så lite. Ni har väl helt missat att kvinnor för första gången får vara med i det där Vasaloppet också. Och har ni ens noterat att Norge fått en kvinnlig statsminister? Den som sover bort sin medvind måste sedan ro fram i motvind, muttrade hon vidare och skruvade upp radion.«

Insikterna spirar med växande ålder. Som hos de flesta av oss. Kathrine ser på sin mamma och ser »en människa som var oändligt törstig på ett liv hon inte fått leva fullt ut.«

Plats för både tårar och kärlek 

Det här är en bok med driv och dramatik på varje sida. Den som inte vill gråta under läsningens gång kommer att få kämpa.

ROMAN. Majgull Axelsson Svalors flykt (Norstedts pocket)

Elake herr P, så kallar psykologen Christel sjukdomen som flyttat in i kroppen och som hon försöker ignorera. Hon har passerat pensionsstrecket men fortsätter ta emot patienter. Och en av dem vänder upp och ner på hennes numera stillsamma tillvaro. 

Flickan Molly Andersson, vill kallas Zadie Moonbeam och har mot alla odds klarat sig från missbruk och kriminalitet, trots sin våldsamma, otrygga uppväxt. Nu hoppas hon på en egen lägenhet efter år som jo-jo mellan fosterhem och korta perioder hos de biologiska föräldrarna.

Genom att låta perspektiven skifta mellan flickan och den erfarna Psykologen på väg att tappa kontrollen över sin kropp växer handlingen fram, samtidigt som deras relation tar oväntade vändningar. 

Genom olika omständigheter kommer delar av deras liv flätas samman, dock inte på ett lyckligt sätt. Axelsson väjer varken för sorg eller brutalt våld. Eller för den delen ondskan, oavsett var förklaringen finns. Det här är en bok man sträckläser med driv och dramatik på varje sida. Få av oss har undgått Esmeralda, lilla Hjärtat, som mot alla instansers vilja av Kammarrätten dömdes att återförenas med sina missbrukande föräldrar och vanvårdas till döds. I den här möter Mio, samma öde. Majgull Axelsson värjer inte för grymheter, hon lyfter social tragedi till litteratur.

Den som inte vill gråta under läsningens gång kommer att få det jobbigt, eftersom utsatta barn är en bärande del av handlingen. Utsatta är förresten ett alldeles för klent ord! Här handlar det om barn som sett, hört och upplevt outhärdligt för mycket och där föräldrarna istället för att vara bäst för barnen är värsta tänkbara för barnen. 

Porträttet av Christel, som tvingas möta både svaghet och beroende är både osentimentalt och ömsint. Hennes relation med Zadie gör läsaren glad. 

Bladvändare för flickors frihet 

Det finns en stor och mörk hemlighet i 17-åriga Skys liv, som gradvis vecklas upp. Colleen Hoover är mästerlig på att i feelgoodform värna flickors rätt till integritet och frihet.  

ROMANTIK. Colleen Hoover Hopplös, översatt av Ida Ingman (Modernista)

Antalet ungdomsböcker av svenska författare går ner rejält. Det är på många sätt en tråkig utveckling, men den här, en i raden av författarens bästsäljare, är välskriven, spännande och har alla de romantiska ingredienser som drar in en ung tjej i läsande. Och är mycket fint översatt.

I det här fallet i relationen mellan den 17-åriga Sky Davis som går sista året på high school och den attraktiva och mystiska Dean som beter sig så märkligt. 

Det handlar, som i flera av författarens böcker, om tuffa uppväxtvillkor för fattiga flickor, 

vänskap, skolstrul med mobbning och kärlek med förhinder.

Framförallt handlar det om att värna deras rätt till frihet från övergrepp och förtryck. Alltså samma ämnen som tidigare Almapristagaren Lauri Halse Anderson lyfter i sina ungdomsböcker (som föräldraföreningar förbjudit läsning av i flera delstaters skolor!). Colleen Hoover ger läsarna en något högre dos av romantik, förvecklingar och skildringar av åtrå och ömsesidig sex.

Det finns en stor och mörk hemlighet i både Skys och Deans liv, som gradvis vecklas upp. Läsaren får en massa känslor, vänskap, humor och sorg på vägen.

Strålande Stockholmsroman

Lysande om Stockholmslivet på 1990-talet när en tonårsstjej söker efter sig själv genom att gå på klubbar, barer, fester och hoppas att något ska hända. 

UPPVÄXT. Karolina Ramqvist Alltings början (Norstedts pocket).

Att vara tonårstjej, på väg någonstans, men inte riktigt veta vart, att rastlöst vandra mellan ställen där man hoppas Han ska vara eller något ska hända. Och där även dålig sex på mäns och pojkars villkor anses vara ett steg mot erfarenhet och en pinne i anteckningsboken: 

Karolina Ramqvist roman om Saga, hennes bästis Pauline och den obegripliga besattheten i sociopaten och festfixaren Victor Schantz, allt under några år på 1990-talet känns både långt borta och nära. 

Den kom ut 2012, och ges ut på nytt i serien Stockholm läser. Ett lyckat initiativ, för boken  är både en lysande berättelse om att växa upp och en strålande Stockholmsskildring, om livet som utspelades på fik, barer och klubbar i innerstan, åren när datingappar, matbud, gängskjutningar och mobiltelefoner inte var centrum i människors liv. Men det saknas varken droger, fylla eller våld mot kvinnor. 

Saga är 15 år när romanen drar igång. Hon har precis kommit in på ett populärt gymnasium på Södermalm. Mot slutet av boken ska hon fylla 20 och har hunnit vandra många varv på huvudstadens krogar och klubbar och fyllt sin lilla bok med namn på sexuella erfarenheter, som männen tar initiativ till. Saga ser rätt osentimentalt på det hela och håller koll i sitt protokoll. 

Vi är inte flickvänstyperna, säger kompisen Pauline. 

Vi är så fria, säger de båda tjejkompisarna till varandra när de talar om de andra kvinnorna, de som skändas och våldtas. Men i undertexten lurar tvivlet. 

Hennes mamma, en feministisk konstnär är sällan hemma. Pappan en fransman som hon nästan aldrig träffat. Saga lämnas åt sig själv. Hon bjuds på rysk kaviar och fint vitt vin på 16-årsdagen, mammans vänsterkompisar tycker det är näpet med en söt och smart tjej vid bordet. 
Vem hade Saga varit år 2024? En framgångsrik influerare? Det finns mycket att fundera på under läsningen av denna bladvändare om besatthet, längtan och vuxenblivande. 

Akademisk succé läker inte barndomssår

Istället för en succéberättelse om sin enastående klassresa, berättar Rob Henderson osentimentalt och starkt om hur känslan att inte vara värd att älska gnager sönder en liten pojke inifrån och skapar en oro som måste få komma ut.

UPPVÄXT. Rob Henderson Troubled A memoir of foster care, family and social class (Forum)

På baksidesfliken star författaren lutad mot en bro i universitetsområdet i Cambridge, välklädd i kostym och vit skjorta. En bild av en framgångsrik ung forskare på ett spetsuniversitet, men boken han skrivit är skoningslös skildring av hur rotlöshet och oförutsägbara familjevillkor skadar ett barn. 

Hans akademiska karriär är uppseendeväckande, närmast omöjlig att uppnå, efter en uppväxt där risken att hamna i fängelse är många gånger större än chansen att klara en utbildning. 

Oförblommerat återger och reflekterar Rob Henderson över sitt liv från minnenas och de sociala protokollens arkiv.  

Mamman som spände fast babyn i en stol så att hon skulle kunna injicera knark och ta emot sina pojkvänner. 

De tio placeringarna i olika fosterhem fram till adoptionen i tidig skolålder.

De varierande graderna av känslomässig och materiell vanvård, där socialassistenten blir den enda fasta punkten, som han klamrar sig fast vid.

Adoptivpappan som svek honom i en vårdnadstvist.

Efter några år av snabba separationer från det ena fosterhemmet efter det andra stänger han in känslorna. De kommer ut som små och större revolter, ofta tillsammans med pojkar som lever under liknande omständigheter. 

Men den här pojken lyckades alltså, mot alla odds. En framgång han hellre bytt mot en annan och mer harmonisk barndom, med två kärleksfulla föräldrar. 

»Given the choice, I would swap my position on the top 1 percent of educational attainment to have never been in the top 1 percent of childhood instalblity. Much of my own life has been an unsuccessful flight from my childhood.«

Rob skyller inte på skolan, den var mestadels inte dålig med ett antal engagerade lärare, som gjorde sitt bästa.

Första steget mot ett annat liv tar han just genom skolan läsprojekt. Koden knäcks, läsfarten ökar Genom skolbiblioteket lånar han böcker, han fyller ryggsäcken, hemma finns inga. Han slukar böcker även när han struntar i skolan.

Henderson visar statistik om hur splittrade hem där pojkar fostrade av en ensamstående mamma, eller av någon som inte är biologisk förälder, har fem gånger högre risk att hamna i fängelse än pojkar som vuxit upp med båda sina föräldrar. 

60 procent av pojkar med fosterhemsplacering hamnar i fängelse under livet, bara 3 procent tar en college-examen!

Hans egen räddning blev att ta  värvning direkt efter grundskolan. Åren i det militära gav stabilitet, struktur, förutsägbarhet och även stöd när han sökte och kom in på toppuniversitetet Yale. 

Många vassa kommentarer i boken ägnas åt de rika och skyddade så kallade elitstudenternas värderingar exempelvis om droger och polisnärvaro som han kallar lyxåsikter, som inte kostar dem något men istället skadar de mest sårbara. 

Hendersons förhoppning är att boken ska stärka och ge hopp åt någon liten pojke, som andra böcker hjälpte honom. Om små pojkar fortfarande läser böcker är den en fantastisk och stark berättelse.  

Tung uppväxt för talangfull flicka 

Faysas berättelse om sin uppväxt i Tensta, där kompisarna från barndomen börjar skjuta ihjäl varann är brutal och sorglig. Att hon börjar skriva och gå sin egen väg är modigt och hoppfullt.

UPPVÄXT. Faysa Idle med Daniel Fridell och Theodor Lundgren Ett ord för blod (Lind &co)

Hon växer upp i Tensta, där även små flickor kallar varann för bror när de ska vara coola. Faysa har en obändig energi och kraft, som gradvis används för allt mer avancerat bus, så småningom även inbrott. 

En period på religiös skola i Kenya blir den oftast frånvarande pappans reaktion, men så småningom lyckas hon övertala honom att få komma hem. 

Och allt fortsätter, fast runt henne hårdnar omgivningen rejält. Gäng som skjuter ihjäl varann börjar formas. Forna bröder blir dödsfiender när knarket kommer in. 

Hon är som liten nära kompis med ett antal små pojkar som så småningom kommer att bli delar av det växande gangsterkriget, där vänner och syskon drabbas. Hon dövar allt oftare sin ångest med cannabis, drogen verkar vara lika vanlig som läsk i hennes hemtrakter. 

Men hon tycker också om att läsa och formulera sig i skrift, hon gör poesi, ställer upp i en tävling som blir en del av vägen ut ur mörkret i en miljö där ingen kan känna sig trygg. 

Barnen lär sig heja på olika gäng som tidigare generationer hejade på fotbollslag. 

Mamman, som sliter och släpar på jobb ser maktlös flera av sina barn ta fel vägar. Faysa ger läsarna en unik inblick i den otrygga miljö som blir grogund för en dödlig gängkultur. Skolan fungerar mest som en social mötesplats, lärarna nämns inte alls, och verkar inte ha någon roll som trygghetsskapare i Faysas liv. Deppigt!

Faysas berättelse är brutalt ärlig. Att våga stå upp och gå sin egen väg är ett oerhört modigt och hoppfullt steg.

Ett helt nytt liv fullt av framtidshopp

Det behövs både ljusa och mörka berättelser om kvinnors integration. De positiva är ovanligare och därför viktiga att lyfta fram. Charlotta Kåks Röshammars bok Ett helt nytt liv (Konsai) presenterar tolv kvinnor från hela världen, som lyckats starta om i Sverige. 

De flesta kommer från länder utanför Europa. Nu bor de i Smedjebacken, Mora, Ludvika, Falun och på andra platser i Dalarna. Bara två har flyttat. 

VI möter bland annat Hope Espe Bezimungu från Burundi, undersköterska som läser till präst. Najma Abukabar från Somalia som på yrkesakademin i Borlänge undervisar om de första momenten inom svetsning och CNC-svarvning för basindustrin. 

I en poddstudio i källaren i Folkets Hus översätter  Natsenet Asmalash Berhe från Eritrea nyheter från svenska till tigrinja, när hon inte pluggar till sjuksköterska. 

Den som ringer kvinnojouren i Borlänge kan höra Zina Khanji från Syrien svara. 

De intervjuade prisar friheten kvinnor har i Sverige. Och att de fått möjlighet att använda den. SFI-läraren Samira Azisi Marghzar från Iran tycker att hon blivit modigare av att bo i Sverige: »Nu är det ingen som bestämmer över mig. Jag väljer med hjärtat.« 

De tolv kvinnorna har fått kunskaper som blir betydelsefulla även för läsaren. De visar hur viktigt ett subventionerat jobb kan vara som ett första steg till tillsvidareanställning, att få ny chans till SFI även om man missade första erbjudandet, att ha någon att fråga och småprata med, eller helt enkelt någon att skratta med. Som Samira säger: » Kärleken till kollegorna och jobbet ger mig den underbara känslan av att inte vara i ett främmande land.« Kvinnorna har inte fått några genvägar, deras kamp för frihet har mött – och möter – motstånd.

Särskilt starkt intryck gör berättelsen om Najma Akubabar. Hon kan tacka sin handläggare på Arbetsförmedlingen för att hon hamnade rätt i yrkeslivet. Han tänkte utanför boxen, tog henne på studiebesök på Yrkesakademin och uppmuntrade henne att söka utbildningen till svetsare, fast hennes arbetsfarenhet från Somalia var från en frisersalong. 

»När hon berättade om hennafärgningen frågade han hur hon gjorde det. Hon visade honom, och han sa att de två yrkena liknande varandra. Att hålla i ett svetshandtag, eller i strut för hennamålning – båda krävde en stadig hand och precisionsförmåga. ”Det kommer du att fixa”, sa han.«

Hon hade tur. Arbetsförmedlingens pågående privatiseringsreform var ännu inte inledd. Najma fick träffa en arbetsförmedlare på riktigt, något forskningen visat ökar chanserna att få jobb och extra viktigt för dem som står längst bort från arbetsmarknaden.

Samtliga kvinnor har stora portioner av tåga och framtidstro som ingjuter mod och hopp, även i en ganska dyster verklighet. Boken, skriven på föredömligt lättillgängligt, men inte förenklat språk, kom ut strax före jul förra året, och förtjänar att läsas av många.