seriebok, feminism,

Bladvändare om kvinnor som tar strid

Liv Beckström

Serieböcker, romaner, spänning. Svält, hämnd, sorg och lycka med stridbara kvinnor i händelsernas centrum: Tolv böcker att försjunka i av Anne Holt, Tove Jansson, Maria Adolfsson, Maria Sandel Ulrika Lagerlöf, Simone de Beauvoir, Moa Berglöf & Joakim Zander, Denise Rudberg och Katarina Wennstam. Lättläst men inte lättviktigt!

Katarina Wennstam, Maria Adolfsson, Denise Rudberg, Ulrika Lagerlöf, Moa Berglöf & Joakim Zander och klassikern Maria Sandel från sommarens bokhörna. Foto: Liv Beckström

Värdig final för Hanne Wilhelmsen

I tre decennier har hon varit med oss, men nu är det final för skarpa privatdetektiven, tidigare polisen Hanne Wilhelmsen i Oslo.

DECKARE. Anne Holt Diamanter och rost, översatt av Ann-Marie Skarp (Pirat)

Det är med visst vemod jag börjar på sista boken om Hanne Wilhelmsen, serien om orädda Oslopolisen, senare privatspanaren i rullstol som i Sverige kommit ut sedan 1995 (Blind gudinna). Nu är det dags att ta farväl.

Läsare som följt henne i tre decennier har fått hänga med från ung, känslosam, ibland dumdristig motorcykelkörande polis, med hemliga kärleksrelationer, till en enstörig, självcentrerad, bitvis elak privatspanare 60 plus, förlamad i benen. Men även kärleksfull mammo till snart vuxna Ida, som pluggar juridik, långvarigt gift med Nefsi, en relation som blivit allt skörare.  

Det tog någon bok att acceptera denna förvandling, men Hanne har djup och skärpa som gör henne intressant. Detta blir sista mordgåtan, och final för samarbetet med motvillige kriminalkommissarie Odin Gammelgård, och unga vännen Ebba Braut, anställd på anrikt bokförlag. Varifrån det serveras en del skvaller och elaka interiörer. 

Det är högsommar, tryckande varmt i Oslo och Hanne vantrivs i det bekväma och funktionsanpassade hus vid havet som Nefsi tagit ansvar för. Men hon har lovat att vara trevlig mot gästerna, annars rämnar förhållandet helt. Till all lycka visar sig en jämnårig och välkänd deckarförfattarinna, Kristine Hoff, bo granne med dem, för flera decennier sedan utsatt för ett »litterärt yxmord«, som det hette i dåtidens press. Ett antal yngre, manliga författare attackerade den framgångsrika kollegan med förakt och smädelser. Den norska Parnassen visade sig innehålla drösvis med elaka, könsföraktande och missunnsamma kolleger. De får viss betydelse för mordet på Anette Schönn, tidigare noggrann slutläsare av manuskript, som hittats död i ett badkar ute på en åker. Omständigheterna är förbryllande och undersöks i smyg av Hanne, som i den här boken inte är lika lynnig och elak som i de tidigare, mer inåtvänd, undanglidande. Men givetvis bidrar hennes skarpsinne till en förklaring som polisen gått bet på. 
Slutet är elegant – det är en mästerdetektiv som går i mål! 

Filurligheter för sömnlösa

Mumintrollets värld är full av faror och mystiska händelser. Men också av filurliga filosofer och en muminmamma som klarar att hantera allt spännande som händer. En bok att hålla i handen när du inte kan sova.

MUMIN. Tove Jansson Trollkarlens hatt (Förlaget)

Det händer någon natt att det är svårt att somna om, eller att svårt att somna överhuvudtaget. Inte bara då passar Tove Janssons tidiga Mumin-böcker, men då fungerar de extra bra. De är definitivt inget sömnpiller i bemärkelsen tråkiga, men deras finurligheter, fantastiska fantasier, filosofiska undertexter är som balsam för själen. Sinnesron återställs, liksom tron på att livet innehåller mycket att glädjas åt.

Trollkarlens hatt är en av de tidigaste böckerna, den kom ut 1948. Den fina återutgivningen från Förlaget har ett perfekt omslag för den spännande sagan om när Muminfamiljen med vänner hittade Trollkarlens hatt, och allt vad som hände sen. I sju kapitel får familjen uppleva de mest märkliga äventyr med en helt underbar final. Förutom Bisamråttan, Hemulen, Snorken, hans syster Snorkfröken, och Snusmumriken, Mumintrollets särskilda vän, kommer nu även Tofslan och Vifslan in i historien förutom den mystiska Trollkarlen. 

Här finns vänskap, svartsjuka, behov av ensamhet, hjälpsamhet och att snällhet parat med förhandlingar oftast ger mer effekt än strid. Inte ens farliga Mårran, hon som får marken att frysa till is, blir opåverkad. 

Klasskamp, kärlek och slit vid svältgränsen 

Med humor, närvaro och kärlek skildrar vår första arbetarförfattare vardag och solidaritet i Stockholm runt förra sekelskiftet, där svälten ofta stod för dörren hos arbetarklassen. 

NOVELLER. Maria Sandel Vid svältgränsen och andra berättelser (Stockholmia förlag)

Maria Sandel föddes i Stockholm 1870 och levde till 1927. Hennes eget liv är som en proletärroman, eftersom hon delade villkor med den arbetarklass hon skildrar. Hon emigrerade och arbetade i ungdomen tre år som hembiträde i Amerika, återvände och bodde i en etta på Kungsholmen med sin mamma. Försörjde sig som hemsömmerska, drabbades tidigt av en ögonsjukdom och blev även döv, men skrev outtröttligt hela sitt liv i nära kontakt med Socialdemokratin och kvinnorörelsen.

Det var Maria Sandel som gav namn åt S-kvinnors tidning Morgonbris. De noveller som här är förtjänstfullt återgivna av Stockholms stads förlag Stockholmias nystartade klassikerutgivning är också hennes tidigaste, skrivna under början av 1900-talet. De är både brutalt realistiska och idylliska i sina skildringar av prostitution, uteliggare, alkoholism och tron på människans, framförallt arbetarklassens inneboende kraft och möjligheter att resa sig ur eländet och ta makten. Något hon var övertygad om skulle ske.
Fackföreningarna är närvarande, det är liksom självklart att efter en lång arbetsdag och en torftig middag tvätta av sig, ta sin medlemsbok och gå på möte. Lika självklart är det att hjälpa varandra, som i den fina avslutningsnovellen brudklänningen, där alla i huset lägger en liten slant för att uppfylla den unga bruden Ester Linds omöjliga dröm om en klänning i vitt, inte i svart.
Hon tog tag i tidens brännande ämnen, som att försvara det förbjudna – att kunna avbryta en graviditet när barnets framtid bara var att hungra ihjäl eller dö av sjukdom. Hon visar också – så tidigt ! – hur Anton Dalskog, nybliven änkling förvandlas från självupptagen drinkare till en pålitlig och ömsint pappa när han ensam får ansvar för sina två små pojkar. 

Men hon visar också i den mörka, klart realistiska historien om Agda Hult, det ofta grymma öde som väntar den kvinna som blir gravid, utan en man som tar ansvar. Sandel, som även hade Hjalmar Branting som uppmuntrande läsare, är en mycket ovanlig kvinna för sin tid och hennes texter har massor att säga oss även i vår tid. 

Dags för den övergivnas hämnd

Maria Adolfssons änka Astrid Lindäng genomgår en kris – som föder en ny och arg kvinna. En underhållande historia med allvarlig botten. 

ROMAN. Maria Adolfsson Sanning, lögn och konsekvens (Wahlström & Widstrand)

Astrid Lindäng är förbannad. Inte från början, då ligger hon bara och stirrar i taket, tillintetgjord av att hennes man Johan utan förvarning packat sina prydliga kostymer och lämnat deras gemensamma hus i Nacka för att leva med en annan kvinna.

Tidigt får läsarna veta att hon fått en tingsrättsdom med dagsböter och rekommendation att söka terapi, eller snarare anti-aggresionsterapi. Vi följer hennes berättelse via mötena hos psykoterapeuten, där rullas allt upp, eller inte riktigt allt.

Det här är en välskriven och frejdig bok om att vakna upp, bli förbannad och så småningom fri. Slutet är riktigt överraskande. Adolfsson, för mig mest känd för sin deckarserie om livet och döden på ö-gruppen Doggerland (som påstås ha försvunnit i urhavet för länge sen) visar att hon kan skriva rappt och skarpt även om relationens djupaste svärta. Och lite Doggerland smyger sig in även här. 

Frigörelse för skogens kvinnor 

Del två i serien Timmerfolk följer skogskockan Siv och hennes barnbarn Eva. Båda lär sig något om hur de själva kan ta bättre ansvar för sina liv och relationer. 

ROMAN. Ulrika Lagerlöf Blekjorden (Romanus &Selling)

Del två i serien om kvinnor och män i skogsriket i Västerbotten tar vid där läsvärda debuten Hjortronmyren slutar. Ett decennium har passerat, året är 1949, och kockan Siv har fyllt 29. Urgammalt, tycker hon själv, när hon får uppdraget att lära upp den 18-åriga Märta som kocka för ett skogshuggarlag, ett jobb hon hade i samma ålder. Hon välkomnar förändringen. Att vara mamma och maka räcker inte för att få mening i livet för Siv. Hon som drömde om att få utbilda sig till lärarinna, men pengarna saknades. Siv otrivs med livet, klarar inte att stötta sonen Nils som mobbas eller visa sin man kärlek. 

Berättelsen återvänder, precis om i del ett även till Sivs barnbarn Eva, jägmästare och ensamstående mamman till tonårige Vilgot, som hon har ständiga konflikter med. Hon bor i Stockholm men äger en skogsfastighet i de trakter där Siv levde. Där återupplever hon ungdomskärleken med Mattias, som har problem med dottern Fanny. Även deras förhållande krisar när han vill sätta dottern främst.

Såväl Siv som barnbarnet Eva börjar inse att deras sätt att reagera i relationer behöver ändras. Siv vill inte vara som blekjorden, som hennes farmor beskrivit som att »den själv är nästan tom. Allt i marken rinner bara igenom den, den har tömts på färg och innehåll. Därför suger den så bra. Den tar upp allt fett och all smuts som den kommer nära.« Eva får ompröva sitt sätt att reagera när hon blir besviken och arg. 

Timmerfolk, med del tre i faggorna ger en fin blandning av kvinnors villkor, ungas svårigheter, kärlek och misslyckanden, med konflikten om skogen med samerna samt skogsarbetarnas hårda slit som viktig ram. 

Rasande roman från den obehövda  

Den franska filosofens roman från 1967 om en kvinnas livskris när hon inte längre efterfrågas är lika aktuell idag. 

ROMAN. Simone de Beauvoir Den diskreta åldern, översatt av Kristoffer Leandoer (Lind & co)

Den här romanen skrevs redan 1967, men kommer först nu ut i svensk översättning. Lite sent, kan tyckas, men den känns märkligt tidlös. På lite mer än 100 sidor analyserar en 60-åriga kvinna sitt liv sedan hon tvingats lämna sin tjänst som hyllad lärare på Sorbonne och inte heller fått samma uppskattning som tidigare för sin senaste bok. 

Hennes man André verkar trött på livet och ser sin karriär som forskare förstörd av åldern, sonen sviker genom att inte fullfölja sin avhandling, som hon önskar, utan ta en karriärtjänst i den högerinriktade regeringen, förmedlad genom sin svärfar. 

Hennes reaktion blir både hetsig och oförsonlig. Hon vill bryta kontakten, sonen vädjar om förståelse. Det är svårt att känna sympati för hennes ohejdade kontrollbehov, även om besvikelsen är begriplig.
Inget är längre bra. Maken åker tidigare på semester för att besöka sin mor. Hon kommer dit full av tungsinne, samtidigt som han har levt upp och återfått sin energi.

Det är en roman som inte strävar efter att framställa huvudpersonen som sympatisk, tvärtom, vi får del av hennes ocensurerade besvikelse och när hon inte längre är självklart behövd och beundrad. Hon är på väg ner i ett depressionens svarta hål när verkligheten krackelerar. Hon har inte känt sig gammal, men obehövd känner hon av åldrandets oförsonliga process.

Eller kanske är det inte så mörkt ändå? 

Som tur är låter Simone de Beauvoir inte sin huvudperson förbli i svärtan, hon går vidare med en ny insikt om vad livet kan vara. 

Tre musketösers svåraste uppdrag

Tre väninnor sörjer att den enas lillasyster är spårlöst försvunnen. Deras planer för att få tillbaks henne blir alltmer desperata. Spännande feelgood med mörka stråk. 

SPÄNNING. Maria Adolfsson Eget grepp (Wahlström & Widstrand)

Maria Adolfsson har de senaste åren kommit ut med två böcker som inte handlar om mordgåtor på den fiktiva (för länge sedan försvunna ) ögruppen Doggerland. Men helt kan hon inte släppa sin skapelse, så den får ett hörn även i den här bladvändaren om tre väninnor, Johanna, Mira och Agnes  när den sistnämndas lillasyster Kajsa försvunnit spårlöst för att komma undan en partner, som utsatt henne för både fysisk och psykisk misshandel.

Att han är en populär tevekändis med kontakter i undre världen gör det omöjligt att kunna gömma sig eller ens bli trodd. 

De tre vännerna, som bott ihop och hållit samman i vått och torrt sedan gymnasiet, har efter händelsen inte klarat att etablera någon stabil kärleksrelation. Lillasysterns försvinnande förmörkar allas liv. Vi följer dem under ett antal svåra år fram till 2024. Boken är skriven med schvung, utan onödigt gulligull, så vägen fram till slutet är tillräckligt kantad av spänning och motgångar för att fylla funktionen av bladvändare med kvalitet. Intrig och ledtrådar är listiga och bakgrundshistorien intressant. Extra plus för fint porträtt av Miras smarta morfar. 

Statsministerns farliga hemligheter 

En rafflande berättelse om en statsminister med dubbelnatur och mörka hemligheter och en maktkamp som går överstyr. 

SPÄNNING. Moa Berglöf och Joakim Zander Staben (W&W)

Hon var tidigare sakkunnig och talskrivare hos Fredrik Reinfeld, moderat partiledare och statsminister 2006-2014. Numera är Moa Berglöf politisk redaktör för Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad. Hon har inte hemlighållit sin kritiska inställning till Moderaternas nuvarande politiska linje och ledning och här får hennes kunskaper om  fulspel och partitrixande blomma ut till en spännande berättelse. 

Tillsammans med äkta maken Joakim Zander har hon skrivit en historia med just regeringskansliet med omnejd (mest Bryssel) som huvudmiljö. Det är rappt och riktigt bra, inte minst för de inte så smickrande interiörerna i maktens korridorer, där intriger, lömska planer, konkurrens och döljande av kusliga hemligheter för media är huvuduppgifterna. Den grävande journalisten Julia, som hamnat i kylskåpet på sin tidning och hennes man Alfred som oväntat får erbjudande om att bli den karismatiske statsministerns presschef är två kul och engagerande huvudpersoner, ja, hjältar. För det händer en hel del pulshöjande innan historien nystas upp och går i mål, med möjlighet till fortsättning.

På vägen röks det cigaretter, dricks en hel del bubblande viner, diverse drinkar och öl, varken de undersökande journalisterna eller den politiska klassen med sina tjänstepersoner runt regeringen och i Bryssel spottar i glasen, snarare undrar man hur i allsindar de orkar jobba!

Bordellhärvan nystas upp 

1970-talets skandal med en bordellhärva där högt uppsatta politiker och tjänstemän anklagas får här ett påhittat, men trovärdigt slut. Riktigt bra trilogi med ett gäng tuffa kvinnliga poliser i centrum. 

SPÄNNING. Denise Rudberg, God save the queen  (Norstedts)

Det här är tredje och avslutande delen om den kriminalinspektör Karin Kaiser Johansson och hennes medarbetare på Stockholmspolisens våldsrotel. Det är 1970-tal och böckerna kretsar främst runt mäktiga mäns försök att dölja en bordellhärva där minderåriga flickor utnyttjats. 

En historia med verklighetsbakgrund, även om det som händer i romanen inte är dokumentärt.

Karin, nybliven änka, får här uppdrag från högsta chefen, rikspolischefen här kallad Sven Jernfeldt. Han är inspirerad av en verklig person, Carl Persson, men de svindlande turerna runt bordellhärvan är fiktiva. Kaiser tar hjälp av kollegan Britta Nilsson, en tuff polisbrud med samma hårda jargong som de manliga kollegerna: Tjejerna ska väl tåla lite skämt! Att Britta själv gillar tjejer gör henne inte till något offer, långt därifrån.

Polisliv har spillts under utredningen, som även kommit åt terrorism och aktivism med inblandning av tyska Baader Meinhof-ligan. Deras attentat mot ambassaden i Stockholm har kostat en av huvudpersonerna, Agneta Thorén,omplacerad till arkivet, hörseln på ena örat. 

Agneta som har alkoholproblem och har lämnat sin lilla dotter i sina fosterföräldrars kärleksfulla omvårdnad, får chans att utvecklas och visa vad hon går för. 

Denna tredje del blir en värdig och även överraskande avslutning full av försoning.

Hela serien finns i pocket. Jag gillar den för miljön, för den trovärdiga doften av 1970-tal med allt vad det innebar och för de sammansatta och trovärdiga karaktärerna och den brutalt hårda jargongen. 

kodknäckare Signes svåraste uppdrag 

Den produktiva, romanförfattaren Denise Rudberg fortsätter följa de tre kvinnliga agenter i krigets Stockholm. Signe anmäler sig till ett livsfarligt uppdrag. 

SPÄNNING. Denise Rudberg En sjunde brigad 

(Norstedts) Denise Rudberg har i den här serien kommit till den sjunde delen om de tre väninnorna som jobbar på försvarets radioanstalt i krigets Stockholm, ett mycket hemligt uppdrag. Tiden är november 1942 och i grannlandet Norge förbereder nazisterna som ockuperat landet sin deportation av tusentals judar till förintelseläger. 

Signe, som har ansvar för sin systerdotter Erik inser att hon vill göra en insats och följa med på ett hemligt och farligt uppdrag att smuggla en familj över gränsen. 

Elisabeth får kontakt med Sovjets ambassadör Alexandra Kollontaj, som har intressanta tips om fronten, Iris försöker balansera livet med tre barn med yrkesarbete. 

Precis som tidigare balanserar Rudberg skickligt det privata livet i krigets Stockholm med fasorna som pågår alldeles intill och inte minst med pännande detaljer runt spaning, krigslycka och riskabelt flyktingsmugglande. Hon fångar även upp tidens sociala rörelser, inte minst den nya synen på alkoholismen som en sjukdom, med allvar mixat med intressanta och exakta detaljer om vad kvinnorna hade på sig, både rika och fattiga, liksom vad de åt och inte minst drack.

Kvinnomördare skapad av media? 

Olga Laurell, en av de fyra kvinnorna som löser brott i Sekelskiftsmorden, får del av hejdlös misär i ett London där en mördare härjar. En bladvändare med socialt patos. 

SPÄNNING. Katarina Wennstam Olgas bok/Sekelskiftesmorden (Norstedts)

Mordgåtor, privatspaning, kvinnoförtryck, social misär och feminism i historisk Stockholmsmiljö har blivit en välförtjänt succéserie när Katarina Wennstam håller i pennan. Nu får de fyra kvinnor som är huvudpersonerna, varsin egen bok.

I nummer ett åker vi några år bakåt i tiden, till 1888, när Olga Laurell, den välbeställda hustrun till polisintendent Gabriel Laurell får följa med som sällskap på en konferens i London. Där sprider rykten och konkreta tidningsteckningar skräck i staden. Kvinnor mördas under brutala former och den okände gärningsmannen kallas, via tidningen the Star för Jack the Ripper.  Det blir inte heller klart om de mord som inträffar verkligen utförs av en och samma, men däremot verkar en mördare ha inspirerats av artiklarna i tidningen. 

London blir ett socialt och känslomässigt uppvaknande för Olga. Aldrig tidigare har hon sett misären så djup, grym och drabbande så många. Olga upplever också sensationen av en förälskelse i den stilige kriminalkommissarien Michael Aldwych, samtidigt som hennes man blir alltmer okontrollerad, svartsjuk och, inser hon, sjuk i sista stadiet av den syfilis han även smittat henne med. Hittills har hon klarat sig från återfall. Den cyniska spridningen av smittan via äkta män som oskyddade besökte prostituerade var ett reellt problem, men också en stor skam. 
Omslaget visar en obestämd vacker kvinna och följer inte alls huvudpersonens karaktäristiska skada, just i ansiktet, vilket är synd.

De avsnitt i boken om massmördaren som sprider skräck i London blottlägger den fruktansvärda misär många kvinnor och barn levde under. Romanens beskrivning ligger nära en utmärkt BBC-dokumentär i ämnet, som just nu kan ses på SVT-play. Olgas utveckling och avståndstagande mot både sin man och sin egen undergivna roll är intressant, hon hade många medsystrar i de övre klasserna som såg och förfasades och började kämpa för kvinnors rätt och delaktighet. Men ändå känns den här utvikningen inte riktigt som en integrerad del av serien, mer som ett sätt att hålla i den. 

Tolv tips för mysig sommarläsning

Liv Beckström

Känn blodtrycket sjunka och stressen släppa med tolv tips från läshörnan:
Elsie Johanssons sista bok i Nancytrilogin,
Elin Ylvasdotters romandebut om skammen i sin släkt,
Nina Wolffs kvinnliga hämnare i Hörby,
Silvia Avallones roman om att förlåta.
Dessutom: Ny slukarserie om fotbollsflickor.
Två delar Augustprisad tecknad barnbok.
Tre delar klassisk Kalle Blomkvist.
Två x pusseldeckare med mördarjakt på slott och herrgårdar.
Kristina Appelqvists fyra delar om kommunikationschef Nina Storm.
Del sex i Viveca Stens serie Åremorden.
Del tre av Katarina Wennstams deckarserie Sekelskiftesmorden.
Och Freida Mc Fadden, den enda jag inte gillar.

Katarina Wennstam, Nina Wolff, Katarina Bivald, Viveca Sten, Silvia Avallone, Fabian Göransson, Sören Olsson, Leif Eriksson, Martin Svensson, Frieda mc Faden, Astrid Lindgren, Elsie Johansson, Kristina Appelqvist, Elin Ylvasdotter. (alla ej på bild) Här är tolv tips på romaner, serier och spänning för både yngre och äldre.! Foto: Liv Beckstrom

Barn mot Teknokrater i fin tecknad form

Berättelsen om 10-åriga Klara som rymmer och blir medlem i ett gäng barn utklädda till tvättbjörnar är en riktigt fartfylld och i god barnbokstradition tecknad berättelse för barn från cirka 8 år där första delen välförtjänt fått Augustpriset.

BARN. Fabian Göranson Klara Tvättbjörnarnas stad, Klara Teknokraternas stad (Galago)

Klara är i 10-årsåldern, bor utanför en stad med täta, gamla kvarter, bakgårdar många små och slitna hus, livaktig torghandel och både rika och fattiga. 

Tiden, obestämd dåtid, bilar, gator, klädstil och annat ger känslan av en av engelsk barnbok och en gnutta från Astrid Lindgrens illustratör Ilon Wikland. Här finns inga mobiler, bara telefonautomater. Och diverse otrevliga uppfinningar från Teknokraterna ett gäng vuxna som vill riva allt gammalt som finns i staden och rena alla människor från »dåliga« tankar, dvs allt som går emot deras egna. 

Här är barnen de klarsynta medan de vuxna teknokraterna vill göra om staden till en plats fri från fantasi och egna vrår.

Klara, rödhårig som en klassisk barnbokshjältinna, tvekar inte att slåss när skolkamrater retar henne för att pappan är sjuk. Hon är en ensam tjej och mamman är stressad av att klara försörjningen. Hon tar fasta på storebror Edvins råd om internatskola för Klara som högljutt protesterat mot hans val av fästmö, den elaka Viktoria. 

Klara rymmer och börjar leva med ett gäng barn utklädda till tvättbjörnar. I stans hotade kvarter finns även andra gäng: Clownerna, Vildkatterna, Kosmonauterna, Tunnelbarnen, Skatorna, Cyklarnas kavalleri…som Klaras gäng strider emot. De smyger på varann, de letar mat i soptunnor och sover i en övergiven buss.
Den tredje och sista delen ser jag och yngre medläsare fram emot! 

På pricken om fotbollsflickors drömmar 

Madde Dunder och Tindra Blixt blir vänner när de tillsammans drar igång Lilla Varguddens fotbollslag. En riktigt mysig serie om ett lag tjejer i 11-årsåldern som älskar att spela fotboll.  

BARN. Sören Olsson, Leif Eriksson, Martin Svensson, illustrationer av Andrea Femerstrand Dunder och fotbollen: Det nya laget, Björnbycupen, De utvalda, del 2, 3 och 4 (Bookmark)

Mycket uppskattad av fotbollsflicka i målgruppsåldern (6-9 år) i min närhet. Serien om Madicken, Madde Dunder som älskar fotboll och hennes nyfunna kompis Tindra Blixt började hon läsa direkt.

Vi följer fotbollslaget, med Madde i centrum, från drömmen om ett eget lag till allt som händer när laget, Lilla Varguddens fotbollslag väl finns på plats. Inget är enkelt i tävlingsidrott, även nybörjarflickor känner av rivalitet, besvikelser, diskriminering av tjejer, grämelse över missade passningar, förutom den stormande glädjen när de börjar göra mål. Att allt inte handlar om att vinna, lär sig laget omgående och det blir såklart bråk, tjafs och besvikelser på vägen. Det är en lika svår konst att lära sig förlora. Att, som det står inledningsvis, lära » sig att hantera besvikelse och bli ännu starkare till nästa gång.»

Nya tjejer som sätter jaget före laget, får lära sig vad som gäller. Och de har en klok tränare i Soraya som själv inte fick spela när hon var barn. 

Böckerna får fint in kulturer som förbjuder flickor att spela fotboll, sociala skillnader mellan hyreslägenheterna, där bland annat Blixt bor med bror och ensamstående mamma och villaområdet där Madde bor med lillebror och sina två pappor. De glada, livfulla illustrationerna bidrar till läslusten. Men i grunden är det snälla, uppmuntrande böcker, om att lära sig klara motgångar och stå upp för sitt lag. Och framförallt om vänskap. 

Succétrion bakom Dunder står även för framgångsrika böcker som Sune och Bert och Luna och superkrafterna. 

En femte del är på väg, men där är målgruppsåldern, tråkigt nog, plötsligt 12 år. 


Kalle Blomkvist lika spännande idag 

De tre böckerna om de unga detektiverna i Astrid Lindgrens klassiska serie är svårslagna som pulshöjare och skildringar av en tid när spännande lekar tog plats utanför datavärldens nedsläckta rum. 

BARN/KLASSIKER. Astrid Lindgren. Mästerdetektiven Blomkvist, Mäst.det.Blomkvist lever farligt, Kalle Blomkvist och Rasmus (Rabén & Sjögren).

De tre böckerna om Kalle, Eva-Lotta och Anders – de Vita rosorna, som kämpar emot Sixten, Jonte och Benka i lag Röda Rosen samtidigt som de är med och löser verkliga brott är Astrid Lindgrens suveräna bidrag till den i dag så blomstrande genren barndeckare. Fortfarande står de i en klass för sig. De är spännande på gränsen till rysning, tårframkallande i sista delen. Här kan vuxna vara farliga på riktigt. 

Mästerdetektiv Kalle Blomkvist, Eva-Lotta och Anders är 13 år i första boken, och 14 och 15 år i de följande. De bor i en idyllisk småstad, som barn i barndeckare ofta gör. Kalles pappa är specerihandlare, Eva-Lottas bagare och Anders pappa skomakare, mammorna yrkesarbetar inte med någon titulatur. 

Varje sommar krigar rosorna om ägandeskapet till Stormumriken. Den ska gömmas och erövras i strid. I vanliga fall är de goda vänner, men som Rosor fiender som tar varann till fånga, stjäl hemliga dokument och slåss, dock medvetna om rådande hedersregler, inspirerade av Englands historia och riddarromanernas ideal. De vita pratar även rorövovarorsospoprårkoketot, alltså Rövarspråket, användbart som kodspråk mot fienden – och som det visar sig vuxna och farliga brottslingar.

De här barnen, som ju är tonåringar har inga smarta klockor som följer deras väg, ingen vuxen ser dem balansera på ruiner och broräcken, eller slåss på nätterna om Stormumriken. Föräldrarna får en lapp på kudden ibland, och någon gång måste de klippa gräset eller göra någon annan nytta. 

Blomkvistböckerna kom ut under efterkrigstiden, 1946, 1951, 1953, skrivna av en författare med stort intresse för och ovanliga insikter i Andra världskrigets påverkan på Sverige. Det syns särskilt i den tredje boken om kidnappningen av Rasmus, där det förekommer spioneri för främmande makt. Under några år var Astrid Lindgren anställd för att läsa soldaternas brev och stryka uppgifter som skulle hållas hemliga. Hennes krigsdagbok visar också det stora engagemanget.

I denna skenbart sömniga sommarlovsmiljö hamnar de i vuxen brottslighet, med stöld, mord och kidnappning som de tar sig an med litterära förebilders metoder: Lindgren var beläst och barnen har både folksagor, Bibeln, riddarromaner och klassiska deckare med Sherlock Holmes, Hercule Poirot, lord Peter Wimsey, med flera i kroppen, som litteraturvetaren Cecilia Takle visar i en artikel i tidskriften Barnboken.

Brottslingarna är ofta hotfulla. Som i första boken, där Eva-Lottas mammas kusin Einar är boven: 

»- Herr mästerdetektiv, fortsatte farbror Einar, hur skulle du tycka om att tillbringa en eller ska vi säga ett par nätter här i ruinen? Eller kanske rentav alla dina återstående nätter. 

Kalle kände, hur det kröp en liten otäck skräck längs ryggraden. (s. 132)«

Eller i den andra delen, där Eva-Lotta möter en mördare utan att veta det:

»Nej, händelsernas centrum ligger inte alltid mitt där marknadslivet pågår. Händelsernas centrum ligger denna dag någon helt annanstans. 

  Och Eva-Lotta vandrar just nu på bara, bruna ben rakt in i det. (s.65)«

Astrid Lindgren skildrar detta lågintensiva hot även mot barnen, varvat med robusta äventyr, som ingen annan: Lättsamt, humoristiskt och samtidigt spänningsstegrande med faran ständigt lurande bakom plank och vindar. 

Mysdeckare med mördande kärlek till böcker 

Att älska böcker och längta efter att skriva dem kan vara förenat med dödlig risk. Serien om Berit Gardner, författare med rätt att spana, är en lagom spännande pusseldeckare med Agatha Christie-vibbar.

DECKARE. Katarina Bivald Morden i Great Diddling,  Döden checkar in (Forum)

Den första i serien har värmt hyllan på landet i flera år. Men historien om sträva och strävsamma författaren Berit Gardner som hamnar mitt i en underlig mordhistoria i en liten, till det yttre idyllisk Morden i Midsumer-by på engelska landsbygden gav mersmak. I del ett är vi i Cornwall, nära ett slott, där Berit G köpt sig en skrivarstuga för att få inspiration. II nummer två hjälper hon en väninna med en skrivarkurs i fransk slottsmiljö, där även ett gäng från förlagsvärlden deltar, även där inträffar det förstås mord. I båda böckerna blir hon motvilligt accepterad som privatspanare och nästan kompis med respektive ansvarig kommissarie. Ian Ahmed i Cromwall och Beatrice Rocher i Lyon.

I båda är temat passionen för böcker och skrivandet, både lustfyllt och riskabelt. Att äga dyra böcker eller ha för mycket inlevelse i en berättelse kan leda till riskabla tankar, känslor och idéer. 

Berit Gardner lever ensam, är 50 plus och verkar trivas med livet. Hon skriver inte deckare själv, men attraheras av mysterielösandet. Är ibland dumdristig som det ska vara för spänningen. Hon har också en ung assistent, Sally, vars mamma är Berits agent.
Förvecklingarna är många, de misstänkta likaså, personskildringarna originella och kul, och det är gott om intressanta karaktärer. Böcker att krypa upp i soffan med närsomhelst!

När gängkriminella kom till Åre

Åre är inte bara fyllt av medelklass med smak på snö av alla de sorter. I dess spår kommer gängkriminella som lurar barn att medverka. Viveca Sten kopplar greppet även om detta ämne i sin serie. 

DECKARE. Viveca Sten Gränsöverskridaren (Forum) 

Poliserna Hanna Ahlander och Daniel Lindskog får i denna sjätte del i serien Åremorden tampas med ett nytt och oroande fenomen: Mycket unga personer lockas hjälpa gängen smuggla knark. I det här fallet är det 15-åriga Luca som tackar ja när Hassan på sociala medier lockar med pengar om han förvarar en väska åt dem. Även Luca, inser snabbt att väskan knappast innehåller sportkläder. Och Luca hamnar rejält i klistret, på väg att förstöra inte bara sitt liv, utan även sin mammas och lillasysters.  

Hanna, som här bär på ett nytt liv, har bara har några veckor kvar innan hon ska föda, men vägrar vila, trots oroliga frågor från kollegerna. Kvinnliga hjältar i spänningsromaner har sällan barn och här måste Hanna till varje pris demonstrera att hon minsann kan jobba in i kaklet. 

Allt försiggår samtidigt som Åre fylls av åk- och festsugna Stockholmare som njuter av ett oväntat tidigt snöfall, som samtidigt utgör ett dödligt hot för den som inte varit beredd.

Viveca Sten är suverän på att skapa spänning med hjälp av bred research runt sånt som köldskador, narkotikarelaterade dödsfall blandat med samhällets mix av olycksbarn, fattiga och rika. Och lite förbjuden kärlek. Med sitt raka språk och sin effektiva berättarteknik ger hon plats för både hat och omsorg, kall egoism och förlåtelse. 

Svartsjuka söndrar sekelskiftesgänget

De fyra kvinnorna som löser mord i sekelskiftets Stockholm är i del tre på väg mot mer frihet och egna pengar. Men Fredrikas svartsjuka söndrar gemenskapen samtidigt som en ung kvinna mördas brutalt på Lucianatten.

DECKARE. Katarina Wennstam Lucia är död (Bookmark)

Trean i serien Sekelskiftesmorden är, liksom de tidigare, en bladvändare, som även ger kunskaper om kvinno- och Stockholmshistoria när den berättar om ond, bråd död i Stockholm, närmare bestämt Södermalm, vid förra sekelskiftet. 

Året är 1897 och det är den kallaste vintern i mannaminne när en ung kulla försvinner spårlöst på Lucianatten. Vilket får många att tro att övernaturliga krafter ligger bakom. Som tidigare är de fyra kvinnliga huvudpersonerna med olika ålder och klassbakgrund med och bidrar till lösningen. 

Tidigare tjänsteflickan Edit, som råkade ytterst illa ut i del ett och hade det väldigt jobbigt i del två har börjat arbeta som talangfull retuschös hos en porträttfotograf. 

Hildur, trångbodd med många syskon och en pappa som är portvakt fortsätter som sömmerska men blir även mannekäng hos den berömda och av överklassen anlitade Augusta Lundin. 

Fredrika, som arbetar under täckmantel som privatdetektiv har börjat få fart på firman, och Olga, den välbeställda änkan bjuder in arbetarkvinnor till sin eleganta lägenhet att sy, samtala och höra föredrag. 

Precis som tidigare utspelas det mesta runt Hornsgatan på Södermalm i Stockholm, där de gamla trähusen får ge plats åt nya stenhus, som finns kvar än i dag och ofta förekommer i trendiga inredningsreportage. Även van der Nootska palatset, här en rivningskåk och platsen för både hemlösa och brottslighet, finns kvar i vår tid. 

Mer ska inte ordas om handlingen, den får stå på egna ben, och författaren håller, precis som i de två föregångarna i läsarens intresse med fast och kompetent penna när hon låter synvinkeln växla mellan de fyra kvinnorna och en av dem råkar riktigt illa ut. Anders Zorn, en av tidens största konstnärer har, oförskyllt, en del i misstänkliggörandet.

Kärleksfullt om kampen att förlåta

Emilia har suttit halva livet i fängelse och Bruno har isolerat sig efter hemska händelser i barn- och ungdom. Silvia Avallone skildrar fint och inlevelsefullt deras svåra väg tillbaks till livet.

ROMAN. Silvia Avallone Svart hjärta, översatt av Johanna Hedenberg (Natur & Kultur)

Emilia med efternamnet Innocente och Bruno, en inåtvänd och ensam lärare möts i en liten, avlägsen bergsby i norra Italien. De är i 30-årsåldern, båda skadade av hemska upplevelser i tidig ungdom. Bruno som offer, Emilia som förövare med ett mycket långt fängelsestraff bakom sig. Vad har hon begått för illdåd? De klamrar sig fast vid varann, men utan att berätta om sina respektive bakgrunder blir förhållandet ohållbart. Och såklart kan hon inte förbli hemlig när årliga demonstrationer påminner om vad hon gjort. 

Silvia Avallone, som skrivit starka romaner om utsatta flickors vänskap, tar här itu med något ännu svårare: Går det att älska och förlåta även den som gjort något fruktansvärt? Med Bruno som berättare följer vi den knaggliga vägen till slut. 

Det blir också en inblick i Italiens fängelser för unga, med både hopp och förtvivlan, och många ´helhjärtade insatser från de som anställts för att ta hand om de straffade, i romanen unga flickor. Och en hyllning till konst, kultur och möjligheten till utbildning – den chans som gör det möjligt att gå vidare. Det satsas här på klassiker, restaurangskola, chansen att få verktyg för alla tankar om det som hänt och ska hända. Ytterst få tar den hela vägen, där  Marta, Emilias bästa kompis under fängelseåren blir det klart lysande undantaget. 

En sorglig men också upplyftande och kärleksfull roman om att ingenting är omöjligt och att se människan bakom murarna. 

Frihetslängtande Nancy på egna ben

Nämen, är den redan slut, tänker jag när Elsie Johanssons trilogi om den unga Nancy på 1940-talet går i mål. Trilogin om en ung flickas utveckling i Sverige på 1940-talet är sällsynt njutbar läsning.

ROMAN. Elsie Johansson Nancy (Bonniers)

Mot slutet av denna tredje del om den unga Nancy på 1940-talet tänker jag för varje kapitel: Tur att det är några kapitel kvar!
Det är riktigt vemodigt att serien nu avslutats, men för Nancy, huvudpersonen i boken har allt bara börjat. När berättelsen slutar är hon 22 år och på väg att ta några viktiga steg i livet och bli mer sams med både sig själv och världen runt henne, Uppsala dit hon flyttat tillsammans med mamma Frida, från det fattiga torpet i Lunda där hon vuxit upp. Pappa, TåPelle kallad har dött.

De båda kvinnorna får arbete, Nancy på posten, hennes mamma i baren på Tempo. Andra världskriget pågår fortfarande men närmar sig sitt slut.
De bor i ett litet skruttigt hus med dasset ute på gården, men bådas möjligheter växer, och till Nancys häpnad, är det Frida som sträcker sig längst. I alla fall i början. För Nncy är livet fortfarande fyllt av prestationsrädsla, ska hon studera vidare eller inte? Snobbiga Uppsala avskräcker. Klasskillnaderna likaså. Hon ser dem även på Postverket, de som har en högre examen än hon och som »lägger bort titlarna« när de tycker det är dags. Som går på konserter och teater och talar om konstutställningar. «Vem tittade åt mig? Vem visste att jag satt där full av nyfikenhet och lust att vara med.«

Ljuset är den nya arbetskamraten på Postverket, Solan, som med sin rättframhet och vänfasthet lyser upp Nancys ofta ensamma liv och uppmuntrar henne att ta tag i sig själv.

Precis som i de två tidigare böckerna är detta en jag-berättelse där Nancy återger händelserna, ömsom i nutid, ömsom i dåtid, växlingarna ger både direkt närvaro och perspektiv, berättarrösten vet ju allt som hänt. Men Nancy vandrar på allt stadigare ben ut i livet.   

Fostermor tar hämnden i egna händer

Två unga systrar, en fostermamma besatt av att hämnas på onda män och en elak fosterfar är kärnan i denna mörka saga där egna behov får förtur framför lagen.

ROMAN, Lina Wolff Liken vi begravde (AB)

Det här är en våldsam, tragikomisk roman om en plats där onda handlingar verkar ha slagit rot, inspirerad av verkliga händelser som det brukar heta. Det handlar om Hörby, även om namnet inte nämns, där författaren Victoria Benedictsson levde ett ganska olyckligt liv. I romanen påstås hos spöka på nätterna. 

Lina Wolffs prisbelönta roman frossar i sexistiska förolämpningar och blod. Alla fördomar om inskränkta bybor plockas upp och synas, en del förkastas, men smutsen frodas och de överviktiga, motorintresserade yngre männen håller hov på torget. Mysigt är det inte. Med några undantag. 

Byn sägs vara en plats där det »bor pervon och pedofiler i varenda buske«. »Det har även sagts att den är full av bönder, rasister, lågutbildade, överviktiga, hel- och halvkriminella samt en hel fauna av andra ljusskygga existenser som dragit sig undan för att ostört kunna ägna sig åt sitt.«
Allt utspelas på en nergången gård i Skåne. Detta är en roman av samma karaktär som teveserien Den danska kvinnan, där fantasier om våld och hämnd blodigt och bokstavligt levs ut.

Familjen består från början av fostermor och fosterfar och två fosterdöttrar, Peggy och Jolly, bokens berättarjag. Till detta två flyktingar från Latinamerika, Bokens hämnare är fostermor Jennie. Både flickorna och flyktingarna blir hennes motvilliga assistenter, eller i vart fall medberoende.  

Historien låter hämdbegäret härska, moraliska betänkligheter väger lätt. Möjligen med undantag för Peggy, som tydligast vet hur hon vill ha det i livet. Och det är inte det byn kan erbjuda. En bok full av existentiella frågor om vad människan är kapabel till i den egendefinierade rättvisas namn. 

Elin gör upp med skammen 

Hennes farmor, judinnan som blir kär i den tidigare aktiva nazisten är huvudpersoner i Elin Ylvasdotters starka roman om en komplicerad kärlekshistoria, full av hat och hemligheter. 

ROMAN. Elin Ylvasdotter Skammen vi ärvde (Romanus & Selling)

Året är 1942 och Ruth Rosensten ska för första gången ta steget in genom porten till Smålands Nation i Uppsala. Så möts hon och Carl, det tänds gnistor men båda bär på hemligheter. Hon vet vad som händer i världen och genom sin mamma Sonja har hon fått en god dos ångest inympad i kroppen. Tala aldrig om att du är judinna. När som helst kan Hitler ockupera även Sverige. De har sin flykt planerad. Men prata om problemen med andra är det sista Ruth vill.

Första gången i universitetsaulan hör hon en grupp skrockande mansröster bakom sig: »Det är hon som är judinna.«

Elin Ylvasdotter, barnbarnet, återberättar i romanform delar av sin släkts historia, den som handlar om en judisk farmor och en farfar som i ungdomen var aktiv nazist, en ideologi som föräldrarna aldrig övergav. De fortsatte tro på Hitler och förneka Förintelsen. Ruth och Carl i blir mot alla odds kära. Deras historia är romantisk men full av konflikter och hemligheter.
Omslaget till romanen, en ansikslös gruppbild där fem personer, tre kvinnor och två män sitter ihopklämda i en soffa bygger på ett förlovningsfotografi sprängfyllt av de oundvikliga spänningar det innebär när en hängiven nazist-familj genom de två ungdomarnas förlovning blir släkt med en judisk familj. 

»Farmor höll sin judiska identitet i det fördolda hela livet. Nerpackad och hårt igenslagen. «

Som tonåring bestämmer hon sig för att bryta sin farmors långa tystnad och prata öppet om sitt judiska påbrå, trots råa antisemitiska »skämt« från skolkamrater och ett nattligt mordhot. 

Elin tar beslutet att skriva familjens historia, där hon i romanen finns med som barnbarnet, när hon i sommarstugan där familjen bott i generationer hittar nazihyllande brev från sin farfars familj. 
» Det kan inte bara vara de hjältemodigas berättelse som skildras, vi måste berätta om de andra också.«

Pappan Carl Henrik Carlsson är romanens lillebror Per, som »hade börjat släppa den oberättade berättelsen fri. Han började skära bort en del av skammen.»

Carl Henrik Carlssons bok om judarnas historia i Sverige belönades med Augustpriset för fem år sedan.
Elin Ylvasdotter tar med sin berörande och dramatiska berättelse detta uppdrag vidare med den äran. 

Nej, detta är inte min melodi

Huset som kanske spökar, det unga paret som snöar inne, de mystiska dörrarna och luckorna och lådorna med hemska hemligheter är en genre som många gillar, men det funkar inte för mig.

SPÄNNING. Freida McFadden Psykiatern, översatt av Isabel Valencia (Modernista)

Hon säljer tonvis med böcker, författaren som inte längre enbart är en pseudonym utan i april 2026, efter 23 författarår, blivit känd för sitt riktiga namn Sara Cohen, med yrket läkare. 

I den här boken handlar det om en känd psykiater som även är författare som spårlöst försvunnit från sitt hem. 

Huset ligger nu ute till försäljning och nygifta paret Tricia och Ethan söker skydd där under en snöstorm, men de är också på väg dit för en visning. Ett hus som verkar spöka, men där Ethan inte verkar märka något, och de måste sova över. Tricia däremot hittar en hel del skumma saker i huset. De är ganska nygifta och hans förflutna verkar skumt.

För de som gillar skräckisar blir det en läsfest med lampor som tänds och släcks, ett hemligt rum fullt av inspelade band med mer eller mindre hämndlystna patienter, en naiv kvinnlig huvudperson (tror vi) som inte ser några fel hos sin make, men som ändå smyglyssnar på de gömda banden.

Kapitel för kapitel vecklas nya avslöjanden upp, som från början är synnerligen osannolika. För mig är det svårbegripligt att någon väljer Freida McFadden när det finns författare som Louise Penny, men jag är ju som sagt helt fel läsare!


Mordfritt mys med myndighetssatir

En kommunikationschef på en kulturmyndighet ärver en gammal prästgård i Västergötland. Där samlas vänner och konferensdeltagare och huvudpersonen Nina Storm får hantera en massa mystiska saker, en del rent kriminella, tillsammans med sina vänner. Kul och totalt rensat från mord.

SPÄNNING. Kristina Appelqvist Lögnaren i skafferiet, Vykort från en borttglömd priins, Död man på rymmen (Pirat) 

Serien i fyra delar om Nina Storm, kommunikatör på Myndigheten för kulturstöd och hennes strid med den osympatiska och representationsglada generaldirektören Diana Wikman  handlar alltså inte om mord, utan om bedrägerier i den krets hon själv tillhör. Miljön är Stockholms innerstads tjänstemannakvarter men också en ärvd prästgård i i den lilla avsides kroken Mjöback Västergötland. Där såklart flertalet misstänkta eller brottsutövare hamnar i någon del av berättelsen. 

De fyra böckerna, (som alla finns i pocket) utspelas tätt inpå varann, inom ett år. Det är en glad och lagom spännande mysterieserie, om intriger, brott och vänskap i Myndighetssverige och i prästgården i Mjöback. Nina Storm, 50 plus, skild, med en vuxen dotter bor i Barbro Alvings tidigare lägenhet på Sibyllegatan. Den legendariska journalisten är hennes idol.

Nina Storm gör skäl för efternamnet och hamnar i ett antal märkliga, ofta dråpliga situationer, som tagna ur en lokalrevy med många förvecklingar, där man smyger och spanar på misstänkta och gömmer sig i garderober. 

Hon hämtar kraft hos kompisarna Cattis och Nettan, båda med högstatusjobb i offentligheten men inte främmande för att skoja till det och klä ut sig om det behövs. På myndigheten har hon HR-chefen Robert och rättschefen Irene på sin sida. Den sistnämnda hoppar gärna in som kocka vid en konferens i Mjöback om det behövs. Där hinner hända mycket under det knappa år som utspelas i de fyra böckerna, några exempel:

När hennes ungdomsbästis Timmy Carlsson, numera kulturminister dör upptäcker hon att sparat ett komprometterande foto som hon måste komma över till varje pris.
En mystisk väska som kommit på avvägar har ett märkligt innehåll kopplat till hennes 90-åriga granne i Mjöback,
Tavlor stjäls på myndigheterna, och det stormar på intranätet om hennes förslag att bjuda på Gustav Adolfsbakelser.
En kollega avlider – men det är något skumt med hans vänner som ärver honom. 

Allt är förbryllande på ett småtrevligt sätt och överraskningarna avlöser varandra. Appelqvist låter dialog och vardagliga detaljer, mat, dryck, middagar och jobbmöten vara ramen runt det som ska avslöjas. Här finns gott om ironiska betraktelser. Påfallande många av de inblandade är anställda i eller har ett förflutet som ledare i Myndighetssverige. Att hon har nära kontakt med en av de tidigare generaldirektörerna bör ha gett bra källmaterial. Ganska många ljuger och inte alla är den de verkar vara. Kul, insiktsfullt, busigt och underhållande. Och, som sagt, befriande fritt från mord.

15 boktips för fina lässtunder

Liv Beckström

Agneta Pleijels lysande osentimentala självbiografi, Lena Anderssons vassa fallstudier, Joanna Rubin Drangers gripande seriebok, Karolina Ramqvists hjärtskärande Bröd och mjölk, Louise Pennys eleganta De blindas rike: Fem av de 15 böcker som lyst upp lässtunderna sista tiden och som jag skriver om här.

Deckardrottningen Louise Penny i sedvanlig storform, Claire Keegans fantastiska noveller, indisk feminism, Karolina Ramqvist om ensam flickas matmissbruk och elva andra läsupplevelser. Foto: Liv Beckström.

Svart sheriff i svår balansgång

DECKARE. J.S Cosby Alla Syndare ska blöda översatt av Ylva Spångberg (Modernista)

En spännande och bitvis obehaglig djupdykning i rasmotsättningar och hämnd i Söderns  USA. 

Titus Crown, sheriff i Charon county. är stolt över sin stjärna. Han vill vara rättrådig, hålla sig till etik och regelbok, inte minst för att gottgöra ett övertramp under sin tid i FBI.

»När de hade diskuterat möjligheten att Titus skulle ställa upp i valet hade han gjort sig stort besvär för att försäkra sig om att Jamal förstod att han skulle bli en sheriff som var svart, inte den svarta folkgruppens sheriff.«

För färg spelar roll i denna välkomponerade, täta, deckare om hur rasrelaterad fientlighet kommer till uttryck i det lilla sydstadssamhället. Charon Countys vita befolkning värnar sitt förflutna, som att behålla en staty från inbördeskriget mellan nord och syd. De svarta vill välta den över ända. Varje begånget brott tolkas utifrån rastillhörighet. 

Att Titus är svart, liksom 60 procent av invånarna varken tillåts eller vill han glömma. 

»Det bor 14 287 människor i Charon County. Sextio procent av de människorna är svarta. Folk som aldrig trodde att de skulle få en chans att rösta på en sheriff som inte skulle stoppa deras bilar och tafsa på deras fruar och döttrar eller nästan slå ihjäl deras söner eller äkta män.«

Han är dessutom antireligiös i ett samhälle med 21 kyrkor och tror varken på Guds straff eller djävulen. Det onda finns inom oss själva. 

Sheriffens etos sätts på hårda prov när han dras in i jakten på en sociopatisk gärningsman, som fört bort och mördat barn under grymmast möjliga omständigheter. Alla barnen är svarta. Men upplösningen är inte som någon trott.

Hela boken talar med en ton blandad av osläckt vrede och pågående sorg. Men samtidigt finns kärleken till familj och medmänniskor där, som välbehövlig motvikt. 
J.S Cosby är en utomordentligt driven författare som håller liv i spänning och relationer hela vägen.
Men ett antal grymma skildringar av våld och tortyr hade kunnat vara betydligt färre utan att budskapet gått förlorat. 

Dödade miljöterrorister  ministerns son?

DECKARE. Kim Faber & Janni Pedersen Skuggriket , översatt av Svante Skoglund (Modernista)

Välskrivet med mycket familjetrassel när danska brottsutredare misstänker miljöterrorism.  

I denna fjärde del i serien om mordspanaren Martin Juncker och hans kolleger inträffar en explosion på ett kolkraftverk samtidigt med ett spektakulärt mord på sonen till en hatad klimatminister. Handlar det om miljöterrorism?

Den som följt serien om poliserna i Köpenhamn med omnejd återknyter här bekantskapen med de flesta av utredarna. Den ärrade Martin Juncker med sin arbetsnarkomani, halvdåliga hälsa, försummade barn, och två kvinnor som väntar på att han ska ha tid med dem en liten stund mellan alla mord är en rätt typisk hjälte i genren. 

Denna gång måste Juncker se sin brist på engagemang i vuxne sonens liv i vitögat på allvar. Skarpt läge uppstår. 

I korta, actionspäckade kapitel följer vi jakten på de skyldiga. Men allt klaras inte upp. Exempelvis ett misstänkt massmord på ett äldreboende, som berör Juncker på flera sätt.

Även för kollegan Signe Kristiansen som brutit mot reglerna i ett tidigare fall för att sätta dit en våldtäktsman oroar sig: Har mannen en hållhake på henne? Fortsättning lär följa. 

Kvinnorna och männen runt Juncker är en väl avvägd blandning, men dragningen till risktagande och för många arbetstimmar har de gemensamt. 

Som tidigare lyckas de båda författarna få till en bladvändare med bra blandning av hårdkokt handling och medmänskliga dilemman. 

Försvunnet knark plågar Gamache 

DECKARE. Louise Penny De blindas rike, översatt av Carla Wiberg (Modernista)

En sedvanligt elegant blandning av filosofiska samtal och spaning på liv och död.

Kommissarie Armand Gamache är avstängd från sin chefstjänst vid polisen i kanandensiska Montreal, i avvaktan på resultatet av en internutredning om ansvaret för ett stort ingripande mot knarksmugglare sex månader tidigare. 

Smugglarna greps, men en stor del av knarket är fortfarande borta.

Han har tid att ta sig an det egendomliga uppdraget som testamentexekutor åt en städerska, som kallar sig baronessa. Till uppdraget utses även hans vän och granne i den lilla byn Three Pines, bokhandlaren Myrna Landers, samt en för dem helt okänd ung man. På snåriga vägar knyts berättelserna ihop.

Ganska snabbt inträffar ett nytt mord. Samtidigt som snön nästan lamslår trakten samlas de berörda hemma hos Gamache och hans Reine- Marie. Vid deras stora bord finns alltid plats för en tallrik till, och huset rymmer sängplats för vilsekomna, misstänkta eller ej.

Byn Three Pines inne i provinsen Québecs djupa skogar är ett mikrokosmos där både hemligheter, svek och ondska kan uppenbara sig, men där gemenskap, tillit och vänskap ändå står pall. 

Gamache och hans svärson och kollega Jean Guy Beauvoir tar sig an fallet, tillsammans med sjukskrivna polischefen Isabel Lacoste.

Samtidigt följer Gamache narkomanernas jakt på den nya drogen, genom polisaspiranten Ameilia Choquet,som stängts av från skolan. Ska hon falla ner i det knarkträsk där hon tidigare befunnit sig? Miljöerna är skoningslös misär, och den sorgliga gatan Rue st Catherine som skildras såg jag i allt sitt elände under ett besök i Montreal för några år sedan. 

I den sedvanliga Pennyska blandningen av varm choklad, frasiga croissanter, filosofiska samtal på bistron samtidigt med spaning och stenhård mördarjakt uppstår läsarmagi. 

Att jag läste den på engelska för några år sedan spelar ingen roll. Det är få deckare som klarar både en och två omläsningar, som Louise Penny! 

Olöst yxmord utmanar Vera 

DECKARE. Sara Strömberg Skinn (Modernista)

Vera Bergström, privatspanande lokalredaktör i Järpen är välkommen åter! 

Det är februari, nyhetstorka och lokalredaktör Vera Bergström får uppdraget att granska ett flera decennier år gammalt olöst yxmord i Storlien. Far och två små barn dödades, mamman är spårlöst försvunnen. 

Vera dras in i fallet med sedvanlig blandning av journalistisk energi och arbetsnarkomani. Ensamstående, 50 plus, lite sliten i höften, totalt negligerande behov av nyttig mat och sömn är hon en del av en klassisk, men förnyad privatspanartyp. 

Men att hon fortfarande sätter sig och kör upp i fjälltrakterna med dåliga däck, trots vädervarningar om snöstorm är nästan över gränsen till hur dumdristig deckaren/ den hängivna murveln får vara! 

Dock, i den här fjärde boken i serien tar kärleken ett litet skutt framåt, just för att Vera blir fast i snön.  

Själva mordgåtan är osedvanligt obehaglig, och en del av skildringarna där barn inkluderas är svårt att orka läsa. En dos gängkriminalitet i Stockholm stuvas också in, av oklar anledning, 

Det jag gillar bäst med serien är skildringen av det journalistiska hantverket och samarbetet mellan Vera och hennes chef.

Att läsa om redaktörslivet i Jämtland, där lokaltidningarna numera alla ägs av Bonniers, är både underhållande och allmänbildande. 

Det är bara att hoppas att det även fortsättningsvis i verkliga livet finns plats för erfarna murvlar som redaktionsbossen Strömmen och passionerade nyhetsjägare som Vera.  Men hennes framtid hotas nog mer av den galopperande tidningsdöden än av bovar i närheten.

En mammas frigörelse

ESSÄ. Èduard Louis En kvinna i frigörelse, översatt av Marianne Tufvesson (Wahlström & Widstrand)

Efter att ha skrivit om sin pappa ger den franska författaren plats för sin mammas liv och längtan bort.

Vad innebär det att förändras? Frågan har sysselsatt sociologen och författare Èduard Louis genom alla hans böcker, inte minst den senaste Att förändras, en metod. 
Den här handlar om hans mamma. På 109 sidor berättar han om hennes hårda liv och förvandling. Efter decennier som nertryckt, fattig, lågutbildad kvinna, mor till fem barn, gör hon som 45-åring ett oväntat uppbrott. Hon slänger ut Éduards far och börjar bygga ett eget, självständigt liv. 

Deras relation var dålig. Èduard bröt kontakten när hans egen frigörelse och förvandling pågick, och under gymnasieåren lever han som om hon inte fanns. 

»De flesta som berättar om resan från en samhällsklass till en annan berättar om våldet de har upplevt . för att de inte passat in, inte behärskat koderna i den värld de trädde in i. Själv minns jag mest våldet jag tillfogade andra. Jag ville använda mitt nya liv till att hämnas för min barndom, för alla gånger som du och min far lät mig förstå att jag inte var den son ni hade önskat er. 
Jag blev klassresenär av hämndlystnad, och mitt våld lade sig ovanpå allt annat våld du redan hade upplevt. « 

Trots detta kan boken ses som en kärleksförklaring till mamman som på riktigt sökte jobb som städerska hos sin egen son! 

Avståndet till barndomshemmet gör att han så småningom kommer närmare henne igen, han ser våldet, han uppmuntrar henne att agera. 

Det blir uppbrott, det blir frigörelse från skurhink och fattigdom, om än inte total. 

Inte bara hon mår bra av det, även yngste sonen, Éduards lillebror, som tvingas flytta hemifrån och göra något mer än att spela dataspel är tacksam.  

Hon köper böcker, hon slutar titta på teve, precis som sin son byter hon ut sitt efternamn. Och »för första gången talar hon om sitt liv i futurum«.

Sorglustigt om fängslande tankemönster

FALLSTUDIER. Lena Andersson Studie i mänskligt beteende (Polaris)

Vasst och pricksäkert om människors fantastiska förmåga att missförstå varann genom språket. 

Fallstudier, eller moraliteter kallar hon dem, historierna om 14 kvinnorna i boken.

De har fasta eller tunna band till varann och möts i korta avsnitt där det sällan uppstår harmoni. Istället får vi samtal fulla av tankefällor, falska och äkta lojaliteter, självupptagenhet, rädsla för att stå upp mot majoriteten och ren illvilja. 

Lena Andersson fångar pricksäkert konsten att kontrollera genom att kommunicera, liksom förmågan att medvetet missförstå, feltolka, trassla till det för sig och såra andra. 

Det är tvärtomkvinnorna, de som inte utsatts för sexuella trakasserier, som inte känner sig hemma bland rådande normer, som har författarens – och därmed läsarens sympati. 

Ett lysande exempel är lunchen där manipulativa Liselotte öser elakheter över väninnan Matilda under skenet av att de är välbehövliga sanningar. Matildas fåtaliga relevanta motargument tas emot som förolämpningar.
Eller när de båda väninnorna Malin och Eva verbalt hoppar på butikskontrollanten Jenny som berättar att hon inte polisanmälde en ätstörd pojke som snattat godis. 

Den unga Amanda, fnyser åt sin mamma Märtas slitstarka äktenskap, och anser att hon offrat sin frihet genom att hoppa av studier i USA och gifta sig. Trots att  gett henne ett lyckligt äktenskap, medan Amanda gått in i en självupptagen bubbla och sabbar sin relation.

Anderssons syrliga samhällskritik, gnistrar till som små tomtebloss av ironi, som när Eva, kommuntjänsteman har uppdraget att omvandla Stockholms innerstad till en trädgård, något som författaren i krönikor upprest sig emot. 

Den som ibland längtar efter en kritisk röst när enigheten i en grupp blir för stor har en nöjsam lässtund framför sig. 
Mitt i alla missförstånd, medvetna eller ej, finns tack och lov även plats för uppriktighet, uppror mot dumheten och spirande vänskap.  

Smart feelgood med oväntad upplösning

FEELGOOD. Colleen Hoover Glashjärtan översatt av Ida Ingman (Modernista)

Hon har sålt ofattbart många böcker och visar här att hon vet hur man ska berätta en historia.

Beya bor i en villavagn i Kentucky, är så fattig att hon ibland letat i soporna efter mat, men har klarat skolan så bra att hon fått ett volleybollstipendium till universitetet i Pennsylvania. Mammans missbruk och hennes plötsliga död tvingar Beyah att söka upp pappan hon inte haft kontakt med på åratal och tillbringa sommaren med hans nya familj i deras sommarhus i Texas. Hon berättar inte att mamman dött av en överdos i den husvagn de bott i.

Colleen Hoover blandar skickligt ren misär, missbruk, svek och hårda villkor med mjukaste romantik och erotik.  Beyahs möte med välmående medelklass och en pappa som svikit skapar en intressant konflikt, tillsammans med glimtar av systerskap i nya familjen och växande attraktion mellan henne och Samson, som tillhör det rika vackra gänget, men ändå känns likadan som hon. Handlingen tar en överraskande vändning. 

Berättelsen om Beyah Grim, och hennes väg ut ur eländet är välskriven, lättläst och även gripande. Att läsaren, trots genren, inte kan vara säker på hur det slutar är en fördel. 

Befriande nyktert om arbetslust och kärlekslidande 

MINNEN. Agneta Pleijel Sniglar och snö (Norstedts)
En underbar utforskning av kvinno- och författarlivet som det blev.

»Vad det är jag sysslar med nu vet jag inte riktigt. Driften att skriva tycks outrotlig. Mitt liv är inte märkvärdigt. Jag har varit upptagen av att försöka förstå det som omger mig. Och vad som händer i det inre.«

Författaren har fyllt 82 när hon sätter punkt för denna tredje del om sitt liv. Här följer vi henne från de tidigaste ihågkomsterna genom åren som mamma, journalist, författare, hustru, syster, väninna. 

Hon får ett framgångsrikt yrkesliv, och blir den första kvinnan på kulturchefsstolen på Aftonbladet. Hon skriver poesi, romaner, dramatik, ofta prisad och mycket läst. 

Ändå ser hon kritiskt på sig själv och det dröjer år innan hon accepterar sig själv som en »riktig författare«. Trots stor flit och stark inre motor. 

Det är fascinerande att följa hennes skrivande, hur en del texter tycks komma till henne som en befallning, inte olikt den process som senaste nobelpristagaren Jon Fosse talar om. Det är minnen, varvat med existentiella reflektioner runt människoartens unika medvetande, vad gör det med oss? 

Som skild får hon långa dagar med sena hämtningar. Hon har ett taggigt förhållande till dottern i många år och sörjer detta. 

Med sitt omvända kikarsikte gör hon närstudium av den unga kvinnan som åldras och försöker förstå henne, istället för att förklara och ursäkta. Hon är befriande ärlig, utan att för den skull ikläda sig martyrskap. I arbetslivet tar hon eget ansvar när något inte går bra, vågar lämna när det inte funkar.

Det är befriande hur nyktert hon genomgående betraktar sig själv och sina kriser, osentimental även när hon är som mest drabbad av sorg, ofta kärlekssorg, när den älskade M överger henne för andra kärlekar. Vad gör mest ont, att acceptera och nöja sig med det hon kan få, eller att klippa helt?

Hon sliter med frågan under många år. Själv är jag tacksam för mötet med henne, och för att jag har de två tidigare delarna om flickan och den unga kvinnan olästa. 

Skimrande om små ting som gör skillnad

NOVELLER Claire Keegan Det tredje ljuset Små ting som dessa, översatt av Marianne Tufvesson (Wahlström & Widstrand)

Två sorgsna och skimrande upplyftande berättelser från den irländska landsbygden. Om de små ting som utgör livet och de val som gör skillnad, som gör att man kan se sig själv i spegeln. 

I båda berättelserna möter utsatta flickor vuxna som förstår och bryr sig, ser försummelserna mot dem och blir medmänniskor. 

Det tredje ljuset (som även blivit film) handlar om en 6-årig flickas sommar med vuxna, äldre släktingar till hennes mamma, som vill henne väl. Hon möter ömhet och omtanke som hon tidigare aldrig upplevt. 

I Små ting som dessa är det Furlong, pappa till fem flickor, samt son till ensamstående mamma, som tar ett livsavgörande beslut i en miljö präglad av synd och skam och att flickor som råkar illa ut får skylla sig själva. Allt beskrivet enkelt, återhållet och vackert. 

Den som ännu inte läst Claire Keegan har en värld av irländskt vemod, ljus och kärlek framför sig. 

Kärlekskontroll i murens skugga 

ROMAN. Jenny Erpenbeck Kairos. översatt av Ulrika Wallenström (Alfred Bonnier)

Välskrivet om en destruktiv relation i ett DDR-Berlin på väg att falla sönder.

Katharina är 19, Hans är 53, radiojournalist och gift, han är tio år äldre än hennes pappa. Gammal nog att ha ett förflutet i Hitlerjugend. De träffas av en slump på Alexanderplats en fredag i juli i mitten av 1980-talet, i det Berlin som tillhörde dåvarande Östtyskland. Förälskelsen slår ner i dem när blickarna möts på en buss.
Romanens Kairos, det lyckliga ögonblickets gud är nådig mot dem. I alla fall från början. Men att hålla fast guden är svårare och de lyckliga ögonblicken blir allt färre. 

För det är ingen vacker kärlek som skildras här, utan en besatthet, som från Hans sida övergår i allt mer kontrollerande och våldsamt beteende, som Katharina fogar sig efter. 

Exempelvis att lyssna i timmar på hans inspelade band med förebråelser och förolämpningar och svara skriftligt på dem alla. Hon binds och piskas och måste klä ut sig till skolflicka enligt hans peferenser.

Endast hennes ungdom och längtan efter kärlek gör det begripligt. Han fortsätter dessutom att vara gift. 

Samtidigt som deras relation långsamt spricker går Hoeneckers samhälle mot sin undergång, muren öppnas och rivs. Utan att Katharina och Hans direkt omfamnar den nya verkligheten, där varorna ändrar pris hela tiden och alla som jobbar i Östra Tyskland får sparken. Det förakt som präglar föreningen, från den västra sidan kommer fram i många pregnanta tidsmarkörer.  

Författaren är född och uppvuxen i Östberlin, och ger med sina detaljer en stämning av en sorts lugn och trivsel, trots varubrist och brist på intellektuell frihet.  Västra sidans tiggare och porr är inte något som attraherar Katharina, när hon får visum för att besöka sin mormor. *
Det tar lång tid innan Katharina ser klart på sin egen roll i den destruktiva relationen. Hennes starka vilja att få ett eget liv och överleva lyser upp romanen när Kairos för länge sedan lämnat berättelsen.

Mormor med superkrafter i krigens Vietnam

ROMAN. Nguyễn Phan Quế Mai The Mountains Sing (One World)

En rörande, kärleksfull och bitvis grym berättelsen om en modig mormor och hennes familj under några decennier av Vietnams blodiga historia.

I denna välskrivna och spännande berättelse får vi Vietnams blodiga historia under de decennier Frankrike, Japan, USA, velat dominera och ockupera landet, samtidigt som inbördeskriget mellan Nord och Syd härjar och ställer bror mot syster. Till detta USA-bombningarna med napalm och gifter som ger svåra fosterskador.

I boken följer vi en familj, genom två berättare. En mormor och hennes dotterdotter, som växelvis tar oss från ett välmående, lyckligt bondeliv till inbördeskrigets grymheter.  

Berättelsen inleds i Hanoi 1972, när 12-åriga Huong och hennes mormor flyr undan de amerikanska bomberna. Så småningom tar kriget slut och den långa väntan på den skingrade familjen börjar. 

Ingen överlever år av krig i djungeln utan sår i själen eller på kroppen. Efter bomberna ska landet byggas upp igen och såren mellan människor läkas. Det blir en svår tid där Huong tvingas till svåra möten med nära och kära som förändrats. Men hon blir också bärare av framtidshopp.

När man ser de inledande sidornas översvallande recensioner, och tar del av prislistan för denna internationella bestseller så är det helt klart att det är mycket vi går miste om av intressant utgivning på engelska. 

Lakhsimi tar strid mot Indiens överklass

ROMAN. Alka Joshi The Henna Artist (Mirabooks)

Historien om Lakhsimi, som rymmer och kämpar sig till frihet är fascinerande och ger ett stort stycke indisk kvinnoverklighet. 

Lakshimi är runt 30 år, försörjer sig på hennamålkningar hos de rika kvinnorna i staden. I djupaste hemlighet gör hon också örtdrycker och teblandningar mot oönskade graviditeter. Men plötsligt dyker en för henne helt okänd lillasyster upp, tillsammans med hennes tidigare man (som hon inte är skild från) och ställer till en rad problem i hennes tämligen trygga liv. Allt utspekar sig i Jaipur i Indien, några månader under mitten av 1950-talet. 

Att unga kvinnor i Indien löper stora risker att få sina rykten förstörda klargör författaren tydligt med målande beskrivningar av såväl misär och utnyttjande. Religion, kast och folkgruppstillhörighet delar upp i skilda världar. 

Boken är lättläst, med originella personteckningar och miljöbeskrivningar. En ordlista för alla de indiska uttrycken och maträtterna hjälper läsaren ytterligare att följa med in i Lakshimis värld. Kvinnors och flickors akuta brist på frihet. Det gäller inte bara Indien på 1950-talet, utan är alltför ofta ett faktum än i dag. 

Romanen har inspirerats av författarens mamma. Inte för att hon levde ett sådant liv, utan för att hon gjorde det möjligt för sin dotter att leva självständigt, skaffa sig utbildning och en egen lön. Om än inte i Indien, utan i USA.

Lyfter de försvunna ur glömskans hav

SERIEROMAN. Joanna Rubin Dranger Ihågkom oss till liv (Albert Bonnier)

En fantastisk och berörande dokumentärroman där författaren tecknar, målar och söker sanningen om sina försvunna släktingar för att lyfta dem ur glömskan.

Det här är en tung bok i flera bemärkelser: 

  • Tung att ha i knäet med sitt generösa format och mer än 400 sidor. 
  • Tung för sin genomlysning och dokumentation av en släkt som försvann och  skingrades över tre kontinenter, under andra världskriget under nazisternas massutrotning av judar. Samtidigt som de flesta gränser stängdes för dem. 
  • Tung för att det är en historia med förtvivlan inskriven på varje sida. 

Grymheterna går bortom ord, samtidigt som mörkret blir möjligt att ta till sig via hennes penna. Ett mörker som riskerar att sluka den som öppnar dörren och går in, men som blir uthärdligt för läsaren.

Som liten hörde hon ingen berätta. Men hennes moster Susanne, som hon identifierat sig med, tog plötsligt sitt liv. 
Hon får stegvis upp ögonen för tystnaden, förtigandet av försvinnanden och antisemitismen som finns även i våra dagar.  

Joanna Rubin Dranger följer den judiska bönens ord om att ihågkomma de döda till liv. Hon söker:  I arkiv, album, brev, artiklar, för sällan har det varit släktingar som spontant velat prata om det fasansfulla. Snarare tvärtom, förpassa det till glömskan.

Hon vill skriva och teckna deras historia. Ge de mördade namn. Lyfta dem till hågkomst. 

Med teckningar, pratbubblor, vackra akvareller, infogade klipp och foton tillsammans med seriebokens korta texter blir det en sorts allkonstverk som går rakt in i hjärtat. 

»Varje människa som lyfts upp ur glömskans hav är en seger mot nazismen.«

Boken belönades med Nordiska rådets pris 2023.

Varför vågar hon inte säga något?

UNGDOM. Laurie Halse Anderson Säg något översatt av Ann Margret Forsström (Natur & Kultur)

En ung tjej får ett helvete här hon ringer polisen efter ett övergrepp. Den svåra vägen tillbaka skildras med lyhörd ömsinthet. 

Melinda är 13 år och på fest med äldre ungdomar. En av de äldre pojkarna våldtar henne. Hon ringer polisen men vågar inte stanna kvar, och alla tror att hon ringde för att sabba partyt och vänder henne ryggen. I skolan blir hon utstött och mobbad. Även hennes bästis sviker. Själv vågar hon inte berätta för någon och skamkänslorna gör henne självdestruktiv och apatisk.

Berättad ur flickan perspektiv får vi inblick i hur tigandet skadar henne, gör varje dag i skolan till en plåga, och den svåra vägen fram till att till slut våga säga något. 

Stilmässigt påminner den om Astrid Lindgren-pristagaren Halse Andersons andra översatta bok Skärvor av minnen även där är jaget en tjej i tonåren som försöker dölja ett stort problem. 

Båda böckerna ger också intressanta inblickar i skolsystemet, som verkar ha större engagemang i och koll på eleverna än många svenska gymnasieskolor. Och den elev som är missnöjd med en lärare – och har resurser – kan anlita en advokat för att få sina rättigheter tillgodosedda. Samt banda och filma läraren under en lektion. 

Att författarens böcker av föräldraföreningar anses så skadliga för läsande unga att de plockats bort från skolbiblioteken i flera delstater är svårbegripligt. Flickors ibland hårda verklighet blir inte bättre av att skambeläggas. 

Hjärtskärande om mat som tröst och tvång

UPPVÄXT. Karolina Ramqvist Bröd och mjölk (Norstedts pocket)

En stark och självrannsakande analys av hur en ensam liten flicka  blir besatt av mat som tröst och trygghet. 

Den lilla flickan ser mandariner på det stora, vita bordet i köket. Kanske så många som tretton. Bakom en stängd dörr sitter mamma och jobbar. Flickan, som inte är mer än tre år, lyckas få tag i mandarinerna, och äter dem, en efter en. Allihop. Det hon minns, förutom nässelfebern och allergin är »smaken, sötman i min mun och hur den övertog mig.«

Den både sakliga och sorgliga beskrivningen av förhållande till mat och kärleken och ångesten som uppstod runt ätandet är även en rörande berättelse om en ensam flickas kamp mot sina rädslor. 

I centrum tre kvinnor:  flickan, mamman och mormor. Men också den frånvarande pappan. 

Mamman är där, men ofta borta från hemmet, arbetar, går på fest, har en ny kärlek. 

Pappan bor utomlands, har aldrig levt med henne, mötena blir prestationsinriktade och ångestladdade när berättarjaget lägger all energi på att smälta in, duga och göra rätt. 

Tryggheten finns hos mormor och morfar, där hon tillbringar sina lov. Mormor, som outtröttligt vandrar mellan spisen och matbordet lär henne älska risgrynspudding, hon blir också den som introducerar henne till böckernas breda värld. 

Men det här är inte en bok om att hitta sig själv i läsning, utan om att döva oro med mat. 

Vägen från matbordet hos mormor med de trygga smakerna till det tvångsmässiga ätandet ensamma kvällar skildras koncist och konkret som det missbruk det är. Varför kan hon inte bara tycka om mat, som andra, varför tar den över henne? Om hon inte kräks upp den. 

Genom att laga mormors risgrynspudding åt sin egen lilla dotter inser hon plötsligt sin oförmåga och brist i relationen till barnet. Det är insiktsfullt och känslostarkt. 

Hon erkänner till sist att hon är besegrad av matdemonernas destruktiva makt. En av vägarna ut är att skriva om det som hänt. 

För den här boken har författaren fått Aniarapriset, till Harry Martinssons minne. En mer värdig mottagare är svår att tänka sig. 

Läsfest i modiga kvinnors sällskap

Liv Beckström

I sommar har jag haft sällskap av ett antal modiga kvinnor i litteraturen. Faktaböcker, romaner, deckare som var och en på sitt sätt – och förstås helt olika – berättar om flickor och kvinnor som vågar gå sin egen väg. Oavsett priset. Här är nio lästips för sensommaren.

Läsfröjd i modiga kvinnors sällskap. foto: Liv Beckström

Kvinnligt motstånd som tar tag i själen

MOTSTÅND. Martin Klepke Kanalerna i de Kooi (Verbal)

Martin Klepke berättar med sällsynt fin tonträff den dramatiska historien om sin släkts medverkan i motståndsrörelsen i den nederländska arbetarstadsdelen de Kooi. En gripande och välskriven bok om de umbäranden, det ofattbara mod och även medmänsklighet som kom att krävas av de kvinnor och män som bekämpade den tyska ockupationen av Nederländerna under andra världskriget. 
Läs mer här:

Små mirakel i decembermörkret 

ROMAN. Ingvild H Rishøi  Stargate , översatt av Marie Lundquist (flo förlag)

En hjärtskärande och skimrande julsaga om kärleken till en alkoholiserad pappa, och de små mirakel som kan uppstå även i den svartaste vardag.  
Läs mer här:

Kärlek till kemi som sprudlar och sprakar

ROMAN. Bonnie Garmus, Lektioner i Kemi, översatt av Sofia Nordin Fischer (Wahlström & Widstrand) 

Denna originella debutroman om en ung kvinnas kamp för att göra karriär som kemist i Kalifornien på 1960-talet, men istället blir stjärna i ett matlagningsprogram är en ren läsfest, full av energi, oväntade vändningar, humor och ironi. 
Läs mer här:

Motståndskamp med kvinnliga förtecken

KRIGSHISTORIA. Denise Rudberg Den fjärde doktrinen (Bookmark)

Den fjärde delen om tre unga kvinnor, ett krig och en kod att knäcka. Vi är i Stockholm, det är 1940-tal och vardagen blir allt svårare, liksom uppdragen för de hemliga kontrahenterna. Spänning, romantik och en historielektion i samma paket.
Läs mer här:

Ensam mamma på silverjakt 

FAKTABIOGRAFI. Katarina Bjärvall Mary Wollstonecrafts resa i Skandinavien 1795 (Ordfront)

En fascinerande bok om ett mycket märkligt uppdrag för en kvinna: Året är 1795 och den engelska författaren Mary Wollstonecraft tar med sig dottern och en barnflicka på en riskfylld resa i Skandinavien, på jakt efter en förlorad skeppslast med silver. 
Läs mer här:

I spegelsalen är det gott om plats för kvinnor

SERIEBOK. Liv Strömquist Inne i spegelsalen (Norstedts)

Blodigt allvar och mycket självironi om vikten av att vara vacker, i en synnerligen lättsmält humoristisk form. Jag sträckläser Liv Strömquist med många skratt och rysningar av igenkänning.
Läs mer här:

Väl förtjänta lovord om 14-barnsfamilj

ROMAN. Nina Wähä Testamente (Norstedts, pocket)

Nina Wähäs roman om småbrukarfamiljen Toimi; Siri, Pentti och alla deras barn är med sina många nyanser och vindlingar en bladvändare av högsta klass. 
Läs mer här:

Söker sanningen om systerns mördare 

DECKARE. Flynn Berry Sargad översatt av Rebecca Alsberg (Louise Bäckelin förlag)

Den har fem år på nacken, men ruskigt spännande och oförutsägbar är denna prisade debut om Noras jakt på den som mördade systern Rachel. 
Läs mer här:

Varför knuffades hon från balkongen?

DECKARE. Unni Lindell, Mörkermannen översättning Margatetha Järnebrand (Pocketförlaget)

I en gratishylla på en campingtoalett stod den där, norska Unni Lindells mästerliga deckare från 2006. Vilket fynd! In i det sista svävar vi i ovisshet om utgången.
Läs mer här:

Hemskt och roligt om en spegelsjuk tid

Liv Beckström

SERIEBOK. Liv Strömquist Inne i spegelsalen (Norstedts)

Blodigt allvar och mycket självironi om vikten av att vara vacker, i en synnerligen lättsmält humoristisk form. Jag sträckläser Liv Strömquist med många skratt och rysningar av igenkänning.

Snövits svartsjuka mamma i en modern kontext illustrerar denna briljanta uppgörelse med samtidens fixering vid det egna jaget, så som det framträder i en spegel. Foto: Emil Malmborg, Illustratör: Karin Cyrén

Att upptäcka sig själv i en yttre bild är ett laddat och klassiskt tema i litteraturen. Alltifrån Näckens och Narcissus dyrkan av sig själv, till det moderna jagets uppvisande på bild- och dikttagdagbokens ständigt närvarande sociala medier. I den här tecknade analysen I fem kapitel med oerhört många kulturella och vetenskapliga referenser får vi berättelsen om en tid »besatt av fysisk skönhet«, som det formuleras på bokens baksida.  Hur hamnade vi här? 
Liv Strömquist tar hjälp av bland andra den franska filosofen René Girard vars teori om mimetiskt begär visar hur vi kollektivt influeras och attraheras, hur skönhetsideal, jämförelsehets och spegelbegäret uppstått och fått explosiv näring i vår kultur. 

Sociologen Zygmunt Baumanns teori om sköra mänskliga band illustrerar våra flyktiga relationer, författaren Susan Sontags bok om bildens betydelse pekar fram mot dagens jagfixerade i-bildberättande. Feministen och filosofen Simone Weil bidrar med det meningslösa i att försöka äga och kontrollera skönhet. Plus antika tänkare, feminister, poeter med flera som tar form tillsammans med författarens bitska, roliga och samhällskritiska texter. 

Så blir historien om den kvinnliga självbespeglingen synliggjord i allt sitt elände och felanvända tid.  DN insidan noterar den 12 januari i år: »Bilder som reproducerar skönhetsideal tycks vara särskilt starkt kopplat till försämrad relation till kropp och försämrat humör, enligt forskare.«

Och i SVT:s tragiska dokumentär Under kniven lägger sig unga, såväl som gamla, rika såväl som lågavlönade tillrätta för plastikoperation för att likna kändisar – som förstås också plastikopererat sig. 

1800-talskejsarinnan Elisabeth av Österrike, och hennes franska kejsarinnekollega Eugénie har influerat tidens kroppsideal. Båda var besatta av att vara smala, och kampen om vem som var smalast kan ha varit en triggerpunkt för den tävlan och jämförelse bland kvinnor om att vara smal, smalare, smalast som pågår än idag i sociala medier-samhället.

Eller med Girards formulering: »De två kejsarinnorna har säkert haft en roll att spela i att utlösa mimetisk rivalitet som sedan aldrig har upphört att breda ut sig och intensifieras.«

 (Den som sett den naturtrogna dockan Elisabeth på slottet Schönbrunn i Wien hyser inga tvivel om att hon led av svårartade ätstörningar.) De öppenhjärtliga intervjuerna med kvinnor på väg att gamlas och tappa skönhet är den logiska, smått tragiska fortsättningen på det som bland annat de båda kejsarinnorna drog i gång. 

Det är helt enkelt både hemskt och roligt att läsa denna svarta skrattspegel om avarterna i vår kultur.