Sommar i Sverige, Almedalsveckan. Semestervecka. Greklandskris som hotande kuliss, ännu en räntesänkning som ska få fart på hjulen. Bildningsbyrån, en del av Utbildningsradion i P1 kör en reportageserie om att vara skuldsatt, att leva utan pengar, . Det handlar om att vara fattig, om en tom kyl och ett hem som saknar möbler. Eller ett hem som tas ifrån en.18-åriga Maria vet hur det är.
Stillsamt minut efter minut, i fyra timslånga avsnitt, talar de underprivilegierade om hur det är att vara resurslös. Inte en vecka innan lönen, utan hela tiden. Om att ta ett sms-lån för att komma ur det värsta – och hamna ännu hårdare i skruvstädet. Om att få veta att pappa snålat in på maten för att de ska kunna göra något kul i helgen. Eller att inte vilja gå till läkaren för att mamma inte har råd.
Maria, snart 18 i fjärde delen av serien, har vuxit upp med skuldsatta föräldrar. Pappa försökte dölja det under hela uppväxten. Mamman har gjort tvärtom. Marias rum är ett hopplock från snälla släktingar, Blocket, Ikea. Verkligen inte någon katastrof i sig, men oupphörlig fattigdom nöter. Hon fick redan som 11-åring lära sig strategier för att inte belasta budgeten. Och tycker att det blivit för mycket ansvar, även om ansvar i sig är bra.”När jag är hemma själv kan jag gråta jättemycket eller vara jättearg. Ibland skriver jag jättemycket, sen river jag söner papperet och kastar det.”
Hon har burit det mesta inom sig, inte velat ha en massa uppmärksamhet, ” Jag har pratat lite med många men aldrig sagt allt till en.”
När Marias pappa hyrde del i ett hus, med trädgård precis som de andra barnen, kände hon sig rik, men insåg snabbt att hon inte hade det som kompisarna. Deras hus var tomt. Kompisarna åkte på semestrar, åt god mat. ”Jag har nog fortfarande ätit mer borta än hemma.” De flyttade sedan till en tvåa i Malmö. Pappan berättar att han sover i soffan också, har inte råd med båda delarna. Han är sjukpensionär, skuldsatt, har ca 40 000 – 60 000 kr kvar att betala av, Det rör sig om småskulder som en ljudbok till Maria , de har vuxit med ränta på ränta Men han har gjort allt för att ge sin dotter ett bra liv, De gjorde roliga saker på helgen som mamman inte hade råd med. Pappan ville inte inviga henne. Hon skulle slippa bekymmer. Men när hon började bli 14-15 år började han redogöra för läget.
Maria tyckte det var skönt att tro att pappan hade det bättre än mamman. Nu när hon vet känner hon sig skyldig: ”Det var jobbigt att få reda på det!”
Pappan försöker trösta: Det var mitt eget val, att prioritera dig, det kändes helt rätt.” Han berättar i Bildningsbyråns radiointervju att varje månad har de en grej som de unnar sig för 300 kr, Nu väntar han på en canvasbild på Cheeta, den döda hunden.
De berättar om första badsemestern; pappan hittade en resa till Polen för 1500 kr för två personer, och gick till biblioteket och bokade den. De minns hur det var att stå på färjan och se havet, att äta pannkakor för första gången.
Marias föräldrar bor inte ihop men har alltid hjälpts åt, exempelvis om den ena inte haft råd med blöjor. Mamman säger. ”Ensam mamma två barn hund o halv miljon i skuld” så brukar jag presentera mig.” Skulderna är sånt som studielån, ett obetalt banklån, en hund som förstört parketten. Hon jobbar då och då som personlig assistent, och de lever på existensminimum 11 200 i månaden, resten tar kronofogden. Så har de haft det alla år Maria vuxit upp. Marias studiemedel har ibland fått användas till att köpa mat. Maria säger: ”Nu är jag ändå tacksam att jag vet, för nu vet jag vilka misstag jag inte vill göra. Jag tror jag har en fördel i framtiden, för jag har ändå sett baksidan. På senare tid har jag tänkt på hur mina föräldrar själva har haft det när de vuxit upp: Nu förstår jag deras val bättre. Jag vet vad jag kan vara arg över och tacksam över.”
Den 10 juni nästa sommar tar Maria studenten. Hon konstaterar: ”Jag vill komma så långt ifrån den här ekonomiska situationen som möjligt. Jag vill kunna ta hand om mig själv, kunna betala för mig själv och göra rätt för mig själv, ha en bra framtid.”
Maria har kärleksfulla föräldrar, som kämpat iför sina barns bästa. Men hennes uppväxtvillkor har alltför mycket styrts av kronofogden, inte av välfärdssamhället. Ett högt pris att betala för ett barn.
Det är ändå en märklig kontrast mellan ett Sverige, med minusränta och bostadslån i miljonklassen som standard, och ett där villkoren för barn till skuldsatta föräldrar är ren, skär armod år ut och år in. Det är inga astronomiska belopp som åstadkommit detta. Pappas skuld och mammans ihop räcker inte ens till en hall i Stockholms innerstad men summan har åstadkommit mycket skada i ett barnaliv.
Den som är satt i skuld är icke fri, sa Göran Persson, under sin tid som finansminister på 1990-talet. Men den sanningen gäller bara dem som inget hade från början. Var sjätte svensk barnfamilj i dag klassas som fattig. Utrikesfödda barn växer oftare upp i en socialt utsatt miljö med dålig språkutveckling som resultat.
Samhällen som håller ihop och försöker kompensera för brister som barnet inte rår över blir också bättre samhällen för alla!. Men politiska beslut de senaste åren har främst gynnat dem som redan har det bra, En sjukpensionär som Marias pappa betalar ca 1200 kr mer i skatt i månaden på sin ersättning än en löntagare med motsvarande inkomst. Det är en av flera absurda effekter av alliansens jobbskatteavdrag. Varje år, sedan de infördes har statskassan fått 120 miljarder kronor mindre till välfärd än tidigare. Det skadar inte att påminna om det, när finansministern framhåller att reformer ska finansieras ”krona för krona”. Det måste helt enkelt in fler kronor i systemet!
Den självupplevda fattigdomens röster behöver höras ofta. Tack UR och reportrarna för de här fyra inslagen!
PS ”Barn i lågutbildade familjer hör betydligt färre ord när de växer upp – när de fattigaste barnen är tre år gamla har deras föräldrar sagt färre ord till dem än treåriga barn i välutbildade familjer har sagt själva.” Läs SvD-krönikören Håkan Lindgren (150702) om hur fattigdom kan påverka generna, och hur musiklektioner kan motverka skadorna på hjärnan och ge bättre språkutveckling.